Herr talman! Det var en bra beskrivning. När vi nu tar bort hinder efter hinder som har legat i vägen för ny kärnkraft i Sverige så ställer sig den andra sidan i politiken avvisande och röstar nej, avstår eller kan inte bestämma sig. Det är alldeles uppenbart att splittringen på den sidan är helt förödande.

Vill man få företag att investera i kärnkraft och tro att politiken har en idé om långsiktig fossilfrihet kan man helt enkelt inte göra på det sättet.

Internationellt växer dessbättre enigheten. Vi har en bred kärnkraftsallians i EU, och vi samlade som du såg ett tjugotal länder bakom kärnkraften på COP 28, med John Kerry och Emmanuel Macron i spetsen. Jag uppfattar att det finns en mycket bred internationell rörelse. Vi kommer att vara med i den ändå, men visst skulle Sveriges röst - vi var ett föregångsland i kärnkraften på 60-, 70- och 80-talen - väga tyngre om vi kunde säga att detta är en genuin svensk uppfattning.