Protokoll 2023/24:44 Torsdagen den 7 december

ärendedebatt / Rättsväsendet
Anf. 18 Ulrika Liljeberg (C)

Herr talman! Som flera har sagt här i dag är rättsväsendet en grundförutsättning för vår liberala demokrati. Dess främsta uppgift är att skydda alla människors fri- och rättigheter och att skydda alla från brott som begås av enskilda personer men även att skydda mot den offentliga maktens godtycke eller maktmissbruk. Att upprätthålla rättsstaten och tryggheten för alla individer - män och kvinnor, gamla och unga - i hela landet är en av statens kärnuppgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

I en värld av ökad polarisering och fokus på skillnader, inte likheter, vill jag inleda med att säga att Centerpartiet under året har röstat ja till samtliga lagförslag från regeringens sida som avser brott och brottsbekämpning inom justitieutskottets område. Ibland har vi haft kompletterande förslag, men vi har aldrig varit emot.

Vi är helt eniga med regeringen om att brottsoffren och brottsutsattas situation behöver prioriteras upp, att rättsväsendet behöver fler verktyg och mer resurser och att betydligt fler myndigheter och aktörer i bred samverkan behöver förebygga, förhindra och utreda brott.

Centerpartiets budgetförslag inom detta utgiftsområde för kommande år är på drygt 500 miljoner mer än regeringens. Jag återkommer till några av de satsningar vi föreslår.

Det är nödvändigt att ha fokus på den grova organiserade brottsligheten och på gängens skjutningar och sprängningar som utmanar det samhälle vi värnar om. Men utskottets betänkande ekar ganska tomt på större ambitioner eller satsningar från regeringen kring våld mot kvinnor och barn, mängdbrott och polisiär närvaro i hela landet. Det som finns med från regeringen är nödvändigt, men inte tillräckligt. Det anstår oss som rättsstat att göra mer och att ta bättre ansvar.

Vi hör till exempel ofta regeringens företrädare prata om fler patrullerande poliser på gator och torg som något trygghetsskapande och brottsförebyggande. Vi instämmer men anser att det är lite enkelspårigt, när så många brott begås dels i hemmen, dels på internet, i "cybern".

Polisen behöver därför i större utsträckning finnas och patrullera även på nätet. Bland annat utsätts barn och unga, ofta flickor, för brott och övergrepp på just nätet. Nu behöver polis, åklagare och domstolar få extra resurser för att uppdatera sig om den nya situationen - allt för att inte internet ska bli ett laglöst land. Centerpartiet satsar 45 miljoner extra på det under kommande år.

För att värna och stärka medborgarnas förtroende för polisen krävs även att man inte enbart fokuserar på grov kriminalitet utan också prioriterar mängdbrott, som ibland kallas vardagsbrott - skadegörelse, stölder, bedrägerier och buskörningar. Vi kommer här särskilt att följa arbetet med så kallade direktavskrivningar av mängdbrott, som många enskilda och småföretagare vittnar om dag ut och dag in. Man anmäler - och så läggs det ned direkt, trots att fallen många gånger är så gott som färdigutredda vid polisanmälan. Detta drabbar både den brottsutsatta och samhället i stort.

Ja, det är en fråga om resurser, och vi står bakom de ökningar som föreslås. Men det är även en fråga om ledarskap och leverans från regeringens sida.

Herr talman! Under senare år har antalet mål i Sveriges domstolar ökat. Målen har också blivit mer komplexa, till stor del som resultat av de reformer som redan vidtagits för att komma åt den allt grövre kriminaliteten. Det är en utveckling som bara kommer att fortsätta.

Det här har lett till långa handläggningstider för alla mål som inte är prioriterade. I utskottsbetänkandet nämns med fem korta rader att dömande verksamhet som inte gäller brottmål eller migrationsmål står för 70 procent av alla mål i Sveriges domstolar. Dessa ärenden, 70 procent av alla mål, har alldeles för långa handläggningstider. Det handlar om tvistemål och förvaltningsrättsliga mål och ärenden. Det handlar om socialförsäkringsmål, skattemål och ärenden rörande bygglov, detaljplaner och byggen av infrastruktur, såsom vägar, i hela vårt land. Det rör sig också om utbyggnad av den gröna omställningen med ny energi och nya elnät. Det kan vara fråga om prövningar av kommunala beslut. Det är alltså viktig samhällsutveckling och personliga livsöden som ligger på hög och väntar i våra domstolar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

I det kommande reformarbetet är det viktigt att ge Sveriges domstolar ytterligare resurser. Att utbilda domare är ett arbete som tar tid, och vi har redan en mycket ålderstigen domarkår.

Centerpartiet har, som jag nämnt, stått bakom de nya lagar som ger rättsväsendet större befogenheter att använda hemliga tvångsmedel för att kunna förhindra och lösa fler brott. Men vi har också lyft vikten av att de domstolar och myndigheter som har att granska, kontrollera och besluta i dessa frågor har tillräckliga resurser för att fullgöra sitt mycket viktiga uppdrag. Vi har nämnt domstolarna, men jag vill också särskilt nämna SIN, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, som vi föreslår ska få 30 miljoner extra för att kunna möta fler och mer komplexa ärenden avseende hemliga tvångsmedel.

Avslutningsvis vill jag ta upp detta med avhopparverksamhet. Vi ser behovet av en utökad avhopparverksamhet för både unga och vuxna. På samma sätt som gängen rekryterar behöver vi från samhället rekrytera i stort sett alla unga till det vanliga samhället. En ond kraft måste mötas av en god kraft och inte av ett tomrum. Vi föreslår en dubblering av anslagen till polisens avhopparverksamhet, vilket medför ett tillskott på 75 miljoner.

Ibland glöms det bort att den största vinnaren på brottsförebyggande arbete inte är den som inte blir kriminell eller den som får hjälp att hoppa av utan den som slipper att utsättas för brott.

Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande i den här delen av budgeten. Där redovisas hela vårt förslag. Vi instämmer i förslaget i utskottets betänkande avseende ändringen av brottsbalken, som också är uppe till behandling.