Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

I Vänsterpartiets budgetalternativ i riksdagen finns förslaget att de ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år ska beviljas uppehållstillstånd genom amnesti. Det handlar om barn och unga som sökte och behövde skydd i Sverige men som har behandlats fruktansvärt illa till följd av politiska beslut.

I dag är åtta av tio av dem som kom 2015 sysselsatta, främst inom vård, omsorg och socialtjänst. Det är världsunikt med tanke på att det är en högre sysselsättningsgrad än bland dem som är födda i Sverige och med tanke på vad denna grupp har gått igenom.

Sedan finns alla de som man inte kommer att läsa särskilt mycket om - alla de ensamkommande som är fast i limbo och som regeringen pressar ut i papperslöshet och utsatthet. De får utvisningsbeslut, oftast till Afghanistan, som inte går att verkställa av skäl som ligger utanför individens kontroll. Regeringen rycker upp dessa människor från jobb, bostad och studier och kastar ut dem från systemet - ut i rättslöshet, otrygghet, osäkerhet och det som kallas skuggsamhället.

Min fråga är: Vad tänker regeringen göra för att de ensamkommande som inte kan utvisas inte ska kastas ut i limbo år efter år? Utvisning är inget alternativ för dem, och att ett ökat skuggsamhälle är kontraproduktivt hoppas jag att ledamoten håller med om. Det enda alternativ som finns kvar för den grupp jag pratar om är att låta dem stanna. Men återigen: Vad tänker regeringen göra för att de ensamkommande som inte kan utvisas inte ska kastas ut i detta limbo år efter år?

(Applåder)