Herr talman! Jag tycker att det är uppenbart att Sverige, världen och Europa behöver mer av EU. Man kan börja med Ukraina. Ukraina är kanske den absolut viktigaste uppgiften för EU och Sverige och hela vår utrikespolitik under de kommande åren. Det har också varit det under de senaste åren. Det handlar om att Ukraina ska vinna kriget och att Ryssland ska förlora kriget.

Båda sakerna är lika viktiga. Det handlar om att Ukraina tillsammans med EU behöver visa att den europeiska säkerhetsordningen gäller. Man kan inte traska in i ett land och ta över territorier. Men, herr talman, det handlar också om att detta krig inte är en konsekvens av Rysslands ledare Vladimir Putin utan snarare en konsekvens av idéer – idéer om revanschism och om ett Storryssland. De idéerna måste man vinna mot i detta krig. Ryssland måste förlora. Dessa idéer måste förlora.

Då krävs det mycket vapen och ammunition till Ukraina, och det krävs att EU axar upp det arbetet. Det krävs mer finansiellt och ekonomiskt stöd, och det krävs tuffare sanktioner. Det krävs också att de sanktioner som redan är på plats faktiskt följs och att vi stoppar olika former av kringgående. Det krävs också såklart, som flera har varit inne på här i debatten tidigare, herr talman, att de immobiliserade och frysta ryska tillgångarna kan användas till återuppbyggnaden av Ukraina.

Vissa har invänt att detta är svårt juridiskt. Till dem vill jag säga, herr talman, att det argumentet är trams. Det är faktiskt politiker, till exempel vi i den här kammaren och de politiker som jobbar i Europaparlamentet, som beslutar om vad som är lagligt och inte. Det finns även historiska exempel på när man i efterhand har gjort liknande saker som detta skulle innebära.

Rysslands brott mot Europa, mot mänskligheten och mot Ukraina är så pass stora att det motiverar att vi helt enkelt stiftar lagar och använder våldsmonopolen som vi har i våra olika länder. Det motiverar att vi hänvisar till det exceptionella läge som gäller och tar de pengar som finns i Europa och använder dem för att återuppbygga Ukraina.

En andra viktig fråga som också kopplar mycket till Ukraina, men inte enbart, är såklart EU:s utvidgning. Det är oerhört viktigt att EU får fortsätta att utvidgas, både för oss som redan är medlemmar i EU, för freden på vår kontinent och för att legitimiteten i samarbetet ska upprätthållas.

För att Natos trovärdighet ska bestå måste Sverige släppas in i Nato när vi har uppfyllt alla krav för att gå med, och likadant måste vi tänka kring EU. Om ett land uppfyller alla krav och kriterier för att vara med i EU måste man få vara med i EU, för det handlar om EU:s legitimitet och trovärdighet.

Det finns några saker som brukar lyftas fram som argument mot Ukraina specifikt. Ett argument är jordbruket, alltså att Ukraina är ett stort jordbruksland och att detta skulle innebära svårigheter för bönder och jordbruksproducenter i det befintliga EU. Från Liberalernas sida anser vi dock att detta är en ganska enkel fråga. Liberalerna tycker inte att vi ska ha det som kallas CAP, alltså den europeiska jordbrukspolitiken. ”Scrap the CAP”, brukar vi säga, om talmannen ursäktar min engelska.

Men egentligen är det också så att alla människor som har en grundläggande förståelse för ekonomi förstår att det är positivt när marknaden utvidgas. Det är bra med konkurrens. Konkurrens leder till sänkta matpriser och bättre kvalitet för EU:s konsumenter. En större marknad leder till en mer välfungerande marknad. Det leder till att EU:s självförsörjningsgrad ökar. Naturligtvis kan de som i dag går på bidrag från EU eller som i dag inte har den här konkurrensen tycka att det är lite jobbigt, men i långa loppet är det alltid bra för alla som bor inom ett område när marknaden utvidgas och konkurrensen ökar. Det är alltså ett ganska tramsigt argument och ett av historien väl motargumenterat sådant att Ukrainas jordbruk skulle vara ett problem.

Herr talman! En tredje sak som är helt avgörande för framtiden är klimatfrågan. Klimatfrågan är intressant på så sätt att den är global. Utsläppen är globala, klimatförändringarna är globala, klimatkrisen är global och vi är mitt i den. Men klimatfrågan har också den karaktären att dess konsekvenser ofta är lokala och regionala. Torkor är lokala. Översvämningar liksom olika former av vattenhöjningar är lokala och regionala. Listan kan göras lång över lokala och regionala konsekvenser av klimatförändringarna.

Vill man komma åt dem och kunna hantera dem behöver man samarbeta mer med andra. Om torka slår ut jordbruksproduktionen i Sverige behöver vi mer handel. Vi behöver tätare kontakter, och vi behöver vara mer öppna mot andra. Om vi ska motverka eldsvådor som bryter ut i Sverige kanske inte vi själva, herr talman, kan ha alla resurser som krävs, utan då behöver vi samarbeta mer med andra. Både för att stoppa klimatförändringarna och för att hantera dess konsekvenser kommer det alltså att behövas mer samarbete över våra gränser – mer EU och mer frihandel.

Ytterligare en sak är brottsligheten. Det är klart att vi kan satsa hur mycket pengar som helst på polisen, på rättsväsendet och på alla delar av rättskedjan här i Sverige. Vi kan göra otroligt mycket för att förstärka lagstiftning, skärpa straff och så vidare. Men detta spelar ju ingen roll om brottslingarna rör sig över gränsen, ut ur Sverige och till något annat land där vi inte får tag i dem. Det spelar ingen roll om man begår brottsligheten i flera länder samtidigt om vi inte kan se mönstret på grund av att vi inte samarbetar tillräckligt tätt.

Även detta, herr talman, är ett område där EU behöver fördjupa sitt samarbete, och vi från Liberalerna har länge drivit på för ett europeiskt FBI. Det handlar om att fördjupa samarbetet och göra det väldigt praktiskt, helt enkelt, för att kunna stävja den gränsöverskridande brottsligheten.

Herr talman! Jag vill också säga någonting om kvalificerad majoritet i olika frågor, något som har varit uppe i debatten tidigare. I dag blir EU:s utrikespolitik uppenbart haltande, eftersom det finns länder som har drabbats av inflytande antingen från Kina eller från Ryssland eller som har andra intressen i världen som gör att de motsätter sig viktiga ställningstaganden när det gäller den europeiska gemensamma utrikespolitiken. Vi vill från Liberalernas sida övergå till kvalificerad majoritet i stället för enhällighet för att vi inte ska kunna bli blockerade i de här viktiga frågorna, men vi vill göra det på fler politikområden. Det här är bara ett första steg. EU behöver gå mot kvalificerad majoritet mer generellt.

Vänsterpartiet påstod att EU var svindyrt. De har också varit med i utskottets arbete, så därför tycker jag att det är relevant. Det jag vill säga till dem är att då kan man inte det här med grundläggande ekonomi. Bara för att något kostar mycket är det nämligen inte dyrt. EU kostar mycket pengar, men det är oerhört billigt för vad vi får.

Med detta, herr talman, önskar jag glad Chrismukkah till alla som firar något av detta!

(Applåder)