Fru talman! Det har snart gått två år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, och kriget fortsätter med stort lidande för det ukrainska folket. Förlusterna är enorma med hundratusentals skadade och döda på båda sidor.

Ryssland har brutit mot i stort sett alla internationella överenskommelser och avtal och har inte ens dragit sig för att attackera civila mål, till exempel sjukhus. Den ryska regimen verkar inte dra sig för något när det gäller att underkuva Ukraina. Därför är det viktigt inte bara att Ukraina segrar i detta krig utan också att Ryssland förlorar. Om den ryska regimen känner att de går segrande ur en framtida vapenvila kommer den ryska björnen att vila endast ett litet tag och därefter ge sig på nästa land, och det får givetvis inte ske.

Fru talman! Det är därför av största vikt att Sverige, EU och den övriga fria världen fortsätter med sitt stöd till Ukraina och konsekvent arbetar för en seger för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Den moderatledda regeringen har sedan den tillträdde för drygt ett år sedan tagit denna fråga på största allvar och nästan tiodubblat stödet till Ukraina, från 2 miljarder till över 20 miljarder kronor. Vi har också skickat vår mest avancerade materiel, till exempel artillerisystemet Archer. I en artikel i Svenska Dagbladet i går intervjuades ukrainska soldater och befäl som har fått tillgång till systemet, och de kallade det en maktmaskin.

Det svenska stödet gör skillnad i Ukraina. Därför är det otroligt glädjande att stödet i denna kammare för den linje regeringen driver är fullständigt och kompakt. Låt oss fortsätta på denna väg tillsammans.

Fru talman! Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Rysslands aggression i Ukraina är givetvis den största anledningen, men tyvärr finns fler mörka moln på himlen. Jag tänker närmast på kriget i Mellanöstern mellan Israel och terrororganisationen Hamas och spänningarna i Stillahavsområdet. Jag tänker också på det som har skett, i eller snarare under ytan i, Östersjön med skador på viktig infrastruktur i form av kablar och rör. Detta påverkar också vårt säkerhetsläge.

Mot denna bakgrund känns det extra bra och tryggt att kunna konstatera att regeringens budgetanslag för utgiftsområde 6 höjs och kommer att uppgå till 126 miljarder kronor 2024. Sverige kommer därmed redan nästa år att nå Natos mål. Men målet om 2 procent enligt överenskommelsen som ingicks av alla åtta partier den 16 mars 2022 står givetvis fast och ska uppnås snarast möjligt.

Fru talman! Kronor och ören är viktiga, men ökad förmåga är det som räknas. Därför är det bra att regeringen också aviserat att ett nytt försvarsbeslut kommer att tidigareläggas och fattas i riksdagen redan i slutet av nästa år.

Fru talman! Säkerhet bygger vi bäst tillsammans med andra. Det stundande Natomedlemskapet är viktigt inte bara för Sverige utan också för våra grannar och övriga medlemmar i Nato. Sverige kommer som medlem att stärka Nato, och Nato kommer att stärka Sverige.

Sent i går kväll svensk tid undertecknade försvarsminister Pål Jonson tillsammans med sin amerikanska kollega Lloyd Austin ett viktigt avtal, ett så kallat DCA, defence cooperation agreement. Detta ska underlätta samarbetet mellan Sverige och USA och göra det möjligt för USA att på förhand och med klara juridiska spelregler i Sverige öva, samöva, förhandslagra materiel med mera. Tillsammans bygger och säkrar vi frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Fru talman! Försvar och säkerhet är långt ifrån bara militära förmågor. Civila förmågor, robusthet, uthållighet och motståndskraft i hela samhället är avgörande för att vi ska stå emot om ett krig också skulle drabba Sverige.

Det vi kallar det civila försvaret är allt annat än det militära försvaret. Här spelar var och en av oss en viktig roll. Vi kan och ska som enskilda medborgare förbereda oss för att klara oss själva en tid vid exempelvis större samhällsstörningar, såsom ett krig eller olika typer av fredstida kriser.

Men självklart är detta bara en del. Tillsammans spelar vi och det vi kallar samhället en avgörande roll. Jag är därför stolt över att regeringen har tagit frågorna kring det civila försvaret på största allvar och med hög hastighet tagit sig an att bygga upp Sveriges civila försvar igen.

En symbol för det – det är dock inte en symbolhandling, så missförstå mig inte nu – är att regeringen har utsett en minister för civilt försvar. Detta sätter också fingret på att det är viktigt att kunna fokusera på dessa viktiga frågor som annars lätt drunknar bland frågor om stridsvagnar, kängor och ammunition.

För att nämna några saker har regeringen startat Totalförsvarets näringslivsråd som ska bygga upp relationerna mellan det offentliga Sverige och det privata näringslivet, som många gånger har de resurser vi behöver vid en kris eller ett krig. Regeringen har också startat arbetet med att återaktivera civilplikten inom räddningstjänsten och reparationsberedskap som ett första steg. Inom cybersäkerhetsområdet händer det mycket. Ett cybercampus vid KTH är igång. Ett internationellt cybersäkerhetssändebud som företräder Sverige internationellt är också igång, liksom arbetet med att få större kraft och samordning i det nationella cybersäkerhetscentrumet. Regeringen har dessutom samlat frågorna inom Försvarsdepartementet för bättre samordning.

Fru talman! Regeringens politik på detta utgiftsområde stannar inte där. Även initiativ och reformer för innovation och teknikutveckling är i full rullning. Sverige är i framkant på flera av dessa områden, men för att vi ska kunna fortsätta att ligga i toppen måste arbetet vidareutvecklas.

Försörjningsberedskapen vad gäller livsmedel, sjukvård, läkemedel med mera är områden som är viktiga för att samhället ska kunna fungera. Flera av dessa områden har precis utretts eller håller på att utredas. Några av dessa pusselbitar bereds just nu i Regeringskansliet. Detta gör vi för att kunna säkra Sverige i händelse av kris, höjd beredskap eller ytterst krig.

Fru talman! Försvarsbudgeten har dubblerats på fyra år och tredubblats sedan 2014, från 40 till 60 till 126 miljarder. Det är starkt och visar på den riktning vi behöver gå i. Men nu är inte tid att klappa oss själva på axeln. Nu måste vi fortsätta att omsätta dessa pengar i ökad förmåga, stärkt motståndskraft och beredskap. Takten i förmågehöjningen ska höjas, främst i det civila försvaret. Kommuner, regioner och näringsliv måste komma med på tåget. Det är så vi bygger Sverige starkt igen. Det är så vi bygger Sverige säkrare, grönare och friare.

(Applåder)

I detta anförande instämde Helena Bouveng, Gustaf Göthberg och Oskar Svärd (alla M).