Fru talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande nummer 5 om kommissionens arbetsprogram för 2024.

Med hänvisning till det pågående samarbetet mellan oss i Sverigedemokraterna och regeringspartierna har intentionen i vår politik i stora delar vunnit gehör i utskottets ställningstaganden. Men då vi till skillnad från utskottet motsätter oss förändringar av kravet på enhällighet i rådet inom vissa delar av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken har vi i detta avseende en motivreservation. Jag vill därför börja med att yrka bifall till motivreservation 1 från Sverigedemokraterna.

Fru talman! I dag är det 650 dagar sedan Ryssland genomförde sin folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Ryska federationen fortsätter att ständigt bryta mot FN-stadgans principer genom sina aggressionshandlingar mot Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet och genom att flagrant och grovt kränka internationell humanitär rätt. De ryska styrkorna har utfört urskillningslösa attacker mot bostadsområden och civil infrastruktur, dödat tusentals civila och utfört terrordåd i hela landet mot olika delar av civil infrastruktur såsom sjukhus, skolor, bostadsområden, järnvägsstationer, vatten- och elnät med mera. Ryssland misstänks för krigsbrott som massakrer på civila, summariska avrättningar, tortyr, våldtäkter och kidnappningar samtidigt som internationella humanitära organisationer såsom Internationella Rödakorskommittén nekats tillträde.

Dessa brott återspeglar en grotesk likgiltighet för folkrätten och krigets lagar, som begränsar utövandet av militär makt. Det ryska oprovocerade, olagliga och orättfärdiga kriget med dess bestialiska dåd måste fördömas i de allra starkaste ordalag, vilket utskottet tydligt gör i sitt ställningstagande.

Fru talman! Det är av högsta prioritet att EU fortsätter att tillhandahålla vittgående och långsiktigt förutsägbart stöd till Ukraina på flera områden – militärt, politiskt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt stöd. EU bör som en central del av detta erbjuda långsiktiga och trovärdiga åtaganden inom säkerhetsområdet för att stärka Ukrainas försvarsförmåga och dess kapacitet att avskräcka potentiell aggression och destabiliserande aktiviteter.

Stödet till Ukraina kräver en parallell och ihållande ansträngning för att utöva påtryckningar på Ryssland men även på Belarus och Iran, vilka på olika sätt stöder Rysslands anfallskrig. Viktiga delar av denna strategi innefattar utveckling och effektivt genomförande av sanktioner samt att aktivt motverka alla försök att kringgå dessa sanktioner. Det nyligen presenterade förslaget till ett tolfte sanktionspaket som bland annat inkluderar sådana åtgärder är välkommet.

Samtidigt är det avgörande att göra framsteg när det gäller användningen av frysta och immobiliserade ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad.

Fru talman! Sverigedemokraterna har historiskt sett intagit en försiktig och kritisk inställning till EU:s utvidgningspolitik av oro för konsekvenserna av en snabb och omfattande expansion.

En utvidgning av EU ses ofta som ett steg mot en överstatlig enhet där medlemsländer riskerar att förlora kontroll över sina egna beslut och politiska prioriteringar. En utvidgning bör ske med hänsyn till varje lands individuella behov och förmåga att integreras i unionen för att undvika att suveräniteten offras på bekostnad av en övergripande europeisk enhet.

Det finns även ekonomiska och sociala utmaningar som kan uppstå vid snabba utvidgningar. Problem med arbetslöshet, ekonomisk ojämlikhet och sociala konflikter kan uppstå om utvidgningen inte genomförs på ett genomtänkt sätt. De ekonomiska och sociala konsekvenserna för både befintliga och nya medlemsländer behöver noggrant övervägas innan utvidgningsbeslut fattas.

En mer gradvis och kontrollerad utvidgningsprocess skulle möjliggöra bättre anpassning och integration av kulturella och sociala skillnader i unionen.

Det finns även säkerhetsaspekter och migrationsfrågor kopplade till utvidgningen. En snabb utvidgning kan medföra ökad osäkerhet och migrationsströmmar, vilket kan påverka både befintliga medlemsländer och de länder som önskar ansluta sig.

Det är därför bra att utskottet understryker att utvidgningen enbart är möjlig om anslutningsprocessen uppfattas som legitim och åtnjuter brett stöd i medlemsstaterna. Anslutningsprocessen ska vara meritbaserad för att säkerställa detta.

Fru talman! Mot bakgrund av omvärldsläget ser vi liksom utskottet värdet av EU:s enighet och samordning inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, särskilt när det gäller sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina.

Samtidigt motsätter vi oss till skillnad från utskottet förändringar av kravet på enhällighet i rådet inom vissa delar av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, därav vår motivreservation i betänkandet.

En beslutsregel som tillåter kvalificerad majoritet skulle visserligen kunna underlätta för rådet att finna förhandlingslösningar. Men det faktum att ett beslut inte har stöd av alla medlemsstater kan samtidigt undergräva beslutets legitimitet och skapa problem i genomförandet även om unionen i huvudsak visat sig förmögen att agera enat i stödet till Ukraina.

Vi anser därför att meningarna om att ändra reglerna för rådets beslutsfattande bör strykas från utskottets ställningstagande.