Herr talman! Jag vill inledningsvis ställa mig bakom Socialdemokraternas särskilda yttrande.

Kulturskolan har en otroligt viktig roll i att ge barn och unga möjlighet till kulturutövande.

I budgetpropositionen inför detta år sänktes det statliga utvecklingsbidraget till kommuner som bedriver kulturskola från 200 miljoner kronor till 100 miljoner kronor. Vi socialdemokrater föreslår att nivån ska ligga kvar på 200 miljoner kronor. Det är en väldigt liten del av finansieringen av kulturskolan som ju är kommunal, men det är viktiga pengar. Kulturskolorna har sällan någon stor budget. Resurserna är ofta uppbundna i lokaler och personal. I ett sådant läge gör det stor skillnad att kunna få resurser som kan användas för utveckling.

Uppföljningar som Statens kulturråd har genomfört visar att bidraget har använts för att utveckla kulturskoleverksamheten med nya former av kulturuttryck och nya undervisningsformer för att nå barn och unga som vanligtvis inte söker sig till kulturskolan. Det tycker vi är positivt, och det vill vi se mer av.

Herr talman! Med anledning av kommunernas ansträngda ekonomi råder det stor skillnad i kulturskolans utbud och förutsättningar, vilket leder till ojämlika förutsättningar för barn och unga i olika delar av Sverige. Vissa kommuner har infört en omfattande och avgiftsfri verksamhet. I andra kommuner kan kulturskolan i stället vara helt beroende av en ensam eldsjäl. I ett fåtal kommuner finns det ingen kulturskola alls. Och vissa kommuner har valt att höja terminsavgiften, vilket främst drabbar de barn och unga som växer upp under svåra ekonomiska villkor.

Under veckan har vi också kunnat ta del av rapporteringen om att över 90 procent av kommunerna nu flaggar för att de tvingas till neddragningar på sina kulturskolor.

Jag hade i förra veckan glädjen att få träffa Kulturskolerådet tillsammans med några andra av er här i kammaren. Vi samtalade om kulturskolans betydelse och utmaningar framåt. Det framkom i dessa samtal att 40 000–50 000 barn står i kö för att få delta i kulturskolans verksamhet. Det är en siffra som jag tycker att vi ska bära med oss, och även det ojämlika deltagandet. 81 procent av eleverna i kulturskolan har minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Det finns också en underrepresentation i deltagandet av elever med utländsk bakgrund. Socialdemokraterna vill utöka förutsättningarna för att fler barn och unga ska hitta kulturskolans fantastiska verksamhet och för att bredda deltagandet.

Herr talman! Behovet av nationell samordning, lagstiftning eller inte lagstiftning och kompetensförsörjning har varit en ständigt återkommande diskussion när det gäller kulturskolan. Även om kulturskolan är ett kommunalt ansvar är den också en nationell angelägenhet. Vi vill därför att regeringen utreder frågan om hur staten kan bidra till att stärka kulturskolan i Sverige, bland annat vad gäller kompetensförsörjningsfrågan. Behovet av kulturskolelärare är på många håll mycket stort. Är Kulturskoleklivet tillräckligt för att möta den utmaning man står inför i fråga om kompetensförsörjningen?

Men vi vill också att regeringen utreder frågan om vi på ett bättre sätt än i dag kan trygga alla barns möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet, oavsett var i landet de bor och oavsett deras familjs ekonomiska förutsättningar. Vi tror att en sådan utredning skulle kunna ligga till grund för en medveten och långsiktig politik som skapar förutsättningar för att kulturen ska bli en naturlig del av fler barns och ungas vardag.

Den kommunala kulturskolan når barn och unga i hela landet – långt ifrån alla barn, men många. Men den har också potential att nå fler och bidra till fler barns och ungas utveckling och möjlighet att utforska sin kreativitet.

(Applåder)