Herr talman! Min ursprungstanke med att begära replik var att kommentera Robert Hannahs anförande när det gällde läsning och folkbildning. Jag kan börja med det. En bra sak i regeringens budget som inte finns med i utgiftsområde 17 är satsningen på bemannade skolbibliotek. Jag tycker att det är på sin plats att uttala det. Jag vet att Robert Hannah och Liberalerna har jobbat hårt för det. Det var en reform vi drev tillsammans under tiden med januariavtalet, och jag är väldigt glad att den nu äntligen kommer på plats och kommer naturligtvis att följa implementeringen noggrant. Den är väldigt viktig för alla barns tillgång till böcker och läsande.

Min fråga till ledamoten rör folkbildningen. Det ska hedra Robert Hannah att han säger att det inte är fusket inom folkbildningen som är anledning till nedskärningen – ledamoten Vasiliki Tsouplaki har också tydligt påtalat att de siffror som används i den debatten är felaktiga – utan att det är andra saker som gör att Liberalerna ändå står bakom detta.

Som Robert Hannah säger ligger folkbildningen nära Liberalernas hjärta. Min fråga rör att man nu väljer att fördela det statliga stödet på ett annat sätt genom den nya lagändringen. Varför inväntar man inte den stora folkbildningsutredning som liberalen Christer Nylander nu faktiskt gör? Jag skulle vilja höra hur Liberalerna ställer sig till det.

Men sedan måste jag också kommentera den retorik som Robert Hannah använder i talarstolen. När man talar om en kulturelit är det en retorik som det förvånar mig att Liberalernas kulturpolitiska talesperson använder. Det är en polariserande och föraktfull retorik som jag trodde att Liberalerna höll sig för goda för. Jag undrar om det är en retorik som Liberalerna som parti verkligen står bakom.