Herr talman! Jag tycker att de insatser som Lawen Redar föreslår är bra. Jag tror dock att vi måste adressera ett annat grundproblem, och det är den normförskjutning som sker i våra utsatta områden där andra människor än staten eller de laglydiga medborgarna sätter agendan.

Vi kan titta på några av Göteborgs utsatta områden. Det kom precis en undersökning därifrån som tittade på exempelvis oskuldsnormer. Det visade sig att en stor andel av de flickor som bor och växer upp i Göteborgs utsatta områden har en oskuldsnorm. De förväntas vara oskulder. De förväntas ha en annan typ av framtid när det gäller vad de får göra, hur de får leva och vad de får plugga. Det är klart att det blir befriande om de får läsa vissa gemensamma texter som resten av landet läser, som handlar om Pippi Långstrump som slår sig fri.

Det finns en makt i att känna till våra viktigaste texter. Sedan kommer det inte att räcka att ha en kulturkanon; det visar till exempel Danmark. Den måste följas upp bättre, man måste uppdatera den och man måste jobba mer aktivt med den. I grund och botten är det en av väldigt många komponenter. Jag säger inte att det är lösningen, men jag säger att det behövs som en del av en lösning.

Om vi får läslistor som fungerar så att alla barn läser ett antal av de mest klassiska böckerna, oavsett om de är från Sverige eller från något annat land, om vi har en satsning på bibliotekarier och skolbibliotek, om vi har en satsning på att man faktiskt har böcker hemma och inte skärmar, tror jag att vi i framtiden kommer att lyckas höja skolornas resultat och barnens läsförmåga.

Jag tror egentligen inte att vi tycker olika om vad som behöver göras. Jag tror att vi tycker olika om vad som därutöver behöver göras. Vi vill göra mer från Liberalernas sida.