Herr talman! Vi har en läskris i Sverige. Det framgår tydligt i den internationella studie om läsförmåga som heter Pirls. Även Pisastudien som kom i veckan pekar på en kunskapskollaps i svensk skola. Så här kan vi inte ha det. Sverige är en kunskapsnation. Vår rikedom som nation bygger på att vi har haft en skola där alla barn, oavsett bakgrund, har lärt sig läsa, skriva och räkna.

Det har framför allt skett en markant ökning av unga som ligger på en mycket låg nivå i läsningen. Antalet elever på denna låga nivå har ökat med 60 procent i Sverige sedan 2016. Om trenden skulle fortsätta kommer vi att ha en ganska stor andel unga svenskar som är funktionella analfabeter. Väldigt många i den här gruppen är som jag andra generationens svenskar.

Utanförskapet i Sverige handlar inte bara om socioekonomi. Det handlar framför allt om ett känslomässigt och kulturellt utanförskap som vi måste adressera som politiker. Alltför många ungdomar med utländsk bakgrund känner sig inte som svenskar. De upplever sig inte vara delaktiga i samhällsbygget här.

De deltar inte i idrottsföreningar i någon stor utsträckning. De går inte heller i stor utsträckning i kulturskolor – sådana finns oftast inte i utsatta områden. De går inte på teater och konstliv om inte skolan tar dem dit. De badas inte i våra klassiska böcker från barnsben. De är sällan medlemmar i Scouterna, Friluftsfrämjandet eller någon av våra andra fantastiska civilsamhällesorganisationer.

Herr talman! Alla barn som växer upp i Sverige måste få tillgång till den svenska kulturen och det svenska språket. Många inom kulturvärlden har uttryckt sig kraftigt negativt till en kulturkanon sedan förslaget presenterades i Tidöavtalet. Det är lätt att raljera över en kulturkanon när man själv tillhör kultureliten. Men i stället menar jag, herr talman, att det avslöjar en form av snålhet.

Kultureliten besitter ett massivt kulturkapital som den med självklarhet förmedlar till sina egna barn, som därigenom får ett försprång i att framgångsrikt kunna navigera i det svenska samhället. Varför missunna förortens ungdomar kulturens makt, herr talman? Det är min fråga.

Den borgerliga regeringen lägger nu fram förslag om insatser för att få bukt med läskrisen. Det behövs både insatser för att öka läsandet för barn och insatser för att integrera vuxna som i dag inte har lyckats komma in i samhället.

Sammanlagt 1,8 miljarder kronor läggs under mandatperioden för att få barn att börja läsa och att gå från skärm till pärm. Jag vill ge några exempel på Liberalernas satsningar för ett ökat läsande och för att minska läsgapet mellan utsatta områden och Sveriges villamattor.

Det har varit för mycket skärmar och för lite böcker för små barn. Den här regeringen med Liberalerna lägger om den förra regeringens helt okritiska digitalisering. Vi lägger en halv miljard kronor varje år på läroböcker, riktiga läroböcker. Jag ser fram emot att se barn bära läroböckerna hem från skolan.

Vi har gett ett uppdrag till Skolverket att ta fram läslistor som ska vara ett stöd till lärare, och vi kommer att ta fram en kulturkanon under mandatperioden oavsett vad kultureliten säger.

Alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Väl fungerande skolbibliotek kan ha en enorm effekt för läsningen i skolan. Satsningen rullas fram under mandatperioden.

Det görs en ökad satsning på folkbibliotekens arbete med läsfrämjande för barn. 40 miljoner läggs de kommande åren.

Vi ger ett förstärkt bidrag till Svenska barnboksinstitutet.

Vi fortsätter den nationella satsningen med bokstart för mindre barn.

Vi förlänger satsningen på resursbiblioteken för våra nationella minoriteter. Det är viktigt att få dem med.

Dessutom är vi liberaler stolta över satsningen på idrott i utsatta områden. Nu rullas de 100 miljonerna ut. I vartenda ett av våra 61 utsatta områden finns det i dag idrottsföreningar som får ta del av de pengarna. De är på riktigt, och de kommer att göra skillnad. Dessutom kommer fritidskortet för unga att bli verklighet under nästa år.

Vartenda barn och varje ung människa i Sverige kommer själva att kunna välja ett fritidsintresse att delta i, och föräldrarna kommer inte att kunna använda pengarna till någonting annat. Vi minskar med de här satsningarna gapet mellan de barn som har råd och de barn som avstår för att deras föräldrar inte kan betala för fritidsaktiviteter.

Herr talman! Svensk kultur finansieras faktiskt inte främst av skattebetalarna utan genom ideella krafter, genom företagare som sponsrar och genom privatpersoner som betalar för kultur, idrott eller fritidsaktiviteter. Vuxna behöver ha inkomster för att kunna betala för sitt eget och för sina barns deltagande. Regeringen gör därför ett antal satsningar för vuxna för att minska utanförskapet och få fler att bli en del av samhället.

Först och främst har folkhögskolan fått ett generellt ökat stöd med 100 miljoner kronor. Den spelar en viktig roll i det svenska utbildningssystemet, framför allt för att ge möjligheter för dem som inte riktigt kom till sin rätt i den vanliga svenska skolan. På ett innovativt och annorlunda sätt får de i folkhögskolan en starkare självkänsla och motivation till utbildning. Det handlar inte minst om möjligheten att läsa upp allmän kurs, som gör att de sedan kan få behörighet att läsa vidare i någon form av eftergymnasial utbildning, högskola och så vidare.

I budgeten föreslås också att mer än 1,3 miljarder kronor ska tillföras för att förstärka regionalt yrkesvux och att närmare 400 miljoner kronor ska tillföras för yrkeshögskoleutbildningar.

Herr talman! När man gör satsningar på ungas läsande, ungas idrottande och ungas fritidsaktiviteter och på folkhögskolor, yrkesvux och yrkeshögskolor måste man som politiker även välja att minska stödet till annat.

Studieförbunden, som fick 2,5 miljarder av staten, regioner och kommuner 2023, får ett minskat stöd med 250 miljoner det kommande året. Men studieförbunden tar också del av andra bidrag och har egna intäkter. Totalt cirka 3,5 miljarder fick studieförbunden 2021, när man senast räknade på det. Det är alltså en besparing som sker men knappast någon slakt, som har påståtts i medierna. Och då har jag inte ens räknat in Sisu, som är idrottarnas bildningsförbund, i dessa pengar.

Folkbildningen ligger väldigt nära Liberalernas dna. Den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad, som drevs av liberala kvinnorättskämpar, var ett av skälen till att vi gjorde enorma framsteg för jämställdhet och demokrati i Sverige. Tyvärr har dock folkbildningen varit en källa till skandaler på senare år. Riksrevisionens rapporter visar att nära hälften av de stöd som de har granskat har saknat kostnadsunderlag. Detta är helt oacceptabelt. Det är fusk med skattemedel, som ingen i den här kammaren borde kunna ställa sig bakom.

Sverige ska fortsättningsvis ha en stark folkbildning. Men demokratins infrastruktur ska inte i framtiden kunna utnyttjas av icke-demokrater eller kriminella element. Vi ska stoppa det bidragsfusk som har funnits inom folkbildningen. Med det sagt: Detta är inte skälet till att Liberalerna har varit med om att göra denna besparing. Det är satsningarna på allt annat som är skälet till att Liberalerna är med och gör besparingen på folkbildningen.

Avslutningsvis vill jag även betona vikten av judiskt liv i Sverige. Den antisemitism som finns i Sverige har förvärrats efter Hamas terrorattack mot Israel. Det är avskyvärt att svenska judar ska behöva vara rädda för att bära sin davidsstjärna eller behöva gömma sin identitet för andra. För att bekämpa antisemitismen behöver åtgärder vidtas på många olika fronter. Regeringen har avsatt medel för folkhögskoleinsatser som stärker kunskaperna om judiskt liv och judisk kultur i Sverige, och vi har ökat medlen för att skydda judiska församlingar och skolor. Vi kommer att göra mer om det krävs.

Herr talman! Liberalerna yrkar bifall till den borgerliga regeringens och Sverigedemokraternas budgetförslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

(Applåder)