Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten för frågan.

Om vi börjar med vad regeringen rent konkret gör med de förslag som har kommit från Miljömålsberedningen vill jag bara först återigen bekräfta att regeringen har gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att föreslå en metod för att kunna följa upp statistik om exportens effekter på de globala utsläppen med utgångspunkt i de förslag som har redovisats från Miljömålsberedningen.

Utöver det har regeringen gett i uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att uppdatera sina verktyg för analyser av offentliga inköp och deras miljö och klimatpåverkan. Ett sådant arbete pågår alltså också.

Regeringen har också gett Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag att tillsammans utveckla vägledning med metoder för att kunna bedöma klimatpolitikens effektivitet. De underlagen bör i sin tur kunna användas av myndigheter och regeringen för att återkommande utvärdera och redovisa effektiviteten i den förda klimatpolitiken och föreslå åtgärder och styrmedel som minskar Sveriges globala klimatavtryck.

Just det perspektivet är mycket närvarande i all den politik vi för. Vi behöver ta större hänsyn till den globala kontext som klimatkrisen sker inom. Vi kan inte ha åtgärder som leder till utsläppsläckage när vi exporterar utsläppsminskningar.

Samtidigt behöver Sverige vara ledande och gå först. Då är det väldigt viktigt att se över hur vi på olika sätt kan sänka trösklar och påbörja arbeten som andra länder ännu inte tar tag i.

Kombinationen av att vara ledande och samtidigt inte hänvisa produktion, inköp eller import till större utsläpp generellt är en väldigt intressant och viktig del av den klimatomställning som Sverige går igenom. Det är också, som sagt, ett perspektiv som är ständigt närvarande. Jag är övertygad om att de 850 sidor som ledamoten refererar till hanteras fullt ut inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har nämnt lite av det arbete som pågår redan nu. Vi tittar väldigt noga på hur vi i högre utsträckning kan förhålla oss till det globala klimatavtryck som Sverige genererar. Inte minst är det viktigt att börja med att leva som vi lär från myndigheternas och statens sida och på olika sätt utveckla metoder för att inte bara räkna på inhemska utsläpp utan på det globala klimatavtryck som man genererar.

Det är också alldeles relevant, som ledamoten nämner, att vi har störst rådighet över de utsläpp som sker inom landets gränser. Det är väldigt viktigt att vi fortsatt utvecklar våra samhällen i rätt riktning och minskar de utsläpp som sker i varje ostkupa runt om i vårt avlånga land.

Det finns många aspekter man skulle kunna lyfta i detta arbete. Mer cirkulära och resurseffektiva affärsmodeller tror jag är mycket viktigt för ett industriland och exportland som Sverige. Där ser vi nu att vi exempelvis inom Europeiska unionen har en mycket skarp lagstiftning för att minska utsläppen. Jag tänker främst på utsläppshandeln, men även på ESR-åtaganden som gör att vår omställning behöver ske, svart på vitt. Företag och branscher måste ha mer cirkulära och resurseffektiva affärsmodeller. De linjära kommer att bli väldigt kostsamma, och alltmer kostsamma, framöver.

Att på olika sätt utveckla vägledning i denna omställning, både för den privata sektorn och för den offentliga, är väldigt viktigt. Därför är vi mycket tacksamma för det arbete som har skett inom ramen för Miljömålsberedningen.