Fru talman! Tack återigen, statsrådet, för svaret! Jag delar inte uppfattningen att detta är en inskränkning av det kommunala självstyret som statsrådet nämner i sitt svar. Det handlar om att säkerställa likvärdiga villkor i kommuner och regioner för förtroendevalda - och då främst en opposition - att göra sig hörda utan att behöva få detta på nåder av en majoritet.

Man kan, om man så vill, se det som en form av minoritetsskydd. Det är något som också finns i andra delar, till exempel vad gäller bordläggning eller återremiss av ett ärende. Det är alltså ett skydd för att en minoritet och en opposition ska kunna göra sig hörda.

Jag ska ge statsrådet ett exempel där det kan vara tillämpligt med ett särskilt yttrande eller en protokollsanteckning. Det kan vara när fullmäktige har antagit en budget och ramarna för respektive nämnd sedan ska fördelas internt i nämnden. Det är inte helt ovanligt att oppositionen då avstår från att delta i beslutet eller ställer sig bakom det och då vill kunna förklara varför man har gjort så. Man röstar inte nej av anledningen att fullmäktige bestämt vilken budget som ska gälla, och man reserverar sig inte heller, för den delen.

Detta är i likhet med hur man gör i riksdagen i många fall. När beslut om utgiftsområdesramarna har fattats väljer oppositionen oftast att lämna särskilda yttranden i stället för att gå vidare med sina egna förslag när det gäller anslagsfördelningen för respektive område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi kan lämna särskilda yttranden i riksdagen bör detta också vara den bestämda ordningen i kommuner och regioner. Vi har våra val samtidigt, och alla tre nivåer är direkt valda av folket. Vi bör därför så långt som möjligt åtnjuta lika villkor att göra oss hörda. Samtidigt ger detta medborgare och medier en bättre möjlighet att granska.

Fru talman! Jag tolkar statsrådet som att det inte finns något behov av att se över kommunallagen i nuläget och att statsrådet därför inte kommer att ta initiativ till detta. Men man vet aldrig, och jag skickar därför med statsrådet dessa perspektiv. När ett eventuellt arbete med kommunallagen sker har statsrådet möjlighet att ta hänsyn till de delar som jag lyfter här i dag.

Statsrådet passade också på att prata lite om att han uppmanar ordförande i alla nämnder och styrelser att möjliggöra för oppositionen att göra sig hörd. Jag delar denna inställning. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man - oavsett var man befinner sig i landet och oavsett vilka som styr och vilka som sitter i opposition - har villkor som möjliggör att man kan göra sig hörd i den politiska debatten.

Det ska vara möjligt för medborgare och medier att granska de initiativ man har tagit och de förslag man lägger fram. De ska också kunna följa hur man har resonerat när man har landat i vilka beslut man väljer att ställa sig bakom eller reservera sig mot. Det är en del av det grundläggande arbetet i en demokrati att man kan lägga fram sina förslag och att de kan granskas.

Som jag nämnde går det att vara lite innovativ med kommunallagen om man så önskar. Men det blir lite som att vi rör oss i delar på ett sätt som det kanske inte var tänkt men som ändå är möjligt i kommunallagen i dag. Därför skulle man, för att få en tydlig ordning, kunna reglera detta. Då har man löst problemet i hela landet för alla kommuner och regioner på samma gång.

Statsrådet nämnde att det finns fler möjligheter att göra sig hörd i dag. Sociala medier kom upp som ett alternativ. Det är ett alternativ i dag, och vi kan göra oss hörda för en bredare publik på ett annat sätt än man kunde för så sent som 15-30 år sedan. Men vi vill inte heller att alla våra förtroendevalda ska vara beroende av den tekniska utvecklingen. Vissa vill kunna skriva på sitt papper, lämna in det och få med det i kommunala protokoll. Då kan medierna den vägen se hur man har resonerat om man inte arbetar med sociala medier. Det är ett viktigt perspektiv att ha med sig.