Fru talman! Jag är uppriktigt sagt förvånad över hur bekymmerslös statsrådet tycks vara i sitt svar på den här interpellationen, för det beslut SD-regeringen har tagit om att göra stora, generella besparingar på de svenska myndigheterna får givetvis konsekvenser. Det beslut man har tagit innebär nämligen minskade ramar på 1,1 miljarder kronor. Det ska tilläggas i sammanhanget att det är utöver de effektiviseringar på 1 ½-2 procent som normalt är grunden i budgeten.

1,1 miljarder mindre i resurser till Sveriges myndigheter - pengar som i huvudsak använts till att anställa personal för att utföra myndighetsutövning och ge service till medborgarna - får såklart konsekvenser i verksamheten. Redan nu ser vi det när det gäller antalet anställda på myndigheterna runt om i hela landet. Skatteverket har sagt upp 180 personer. Statens servicecenter har dessutom varslat 90 personer. Jordbruksverket har varslat 39 personer. Det är rimligt att anta att fler myndigheter kommer att följa i deras spår när man ska göra verklighet av SD-regeringens budget.

I svaret pekar statsrådet på att regeringen har fullt förtroende för de statliga myndigheternas förmåga att utveckla sin verksamhet i enlighet med "regeringens prioriteringar och de ramar som sätts i budgeten". Eftersom statsrådet pekar ut att regeringens prioriteringar ska styra är jag lite nyfiken på vad regeringen prioriterar när det gäller verksamheten som ska bedrivas med mindre pengar och som en konsekvens av det med hjälp av mindre personal.

Jag skulle alltså gärna vilja få besked av statsrådet, fru talman, om vad som nu gäller kring de här besparingarna. Vad är det myndigheterna i Sverige ska sluta göra eller göra mindre av som effekt av SD-regeringens beslutade besparingar på 1,1 miljarder?