Fru talman! Jag tänkte börja med att kommentera det som Alexandra Völker sa om vårt agerande i EU-nämnden. Vi var tämligen klara där, för det var faktiskt vi som säkerställde att skrivningen blev hårdast möjliga åtgärder mot IRGC. Det går att läsa i protokollet. Dessförinnan fanns det en luddig formulering, men jag tycker inte att detta är särskilt luddigt, och det var alltså vi som säkerställde att det blev så.

Vidare tänkte jag gå in på lite av det som utrikesministern nämnde i sitt ursprungliga svar men också i sitt andra anförande. Det gäller domstolskrav och att det inte än presenterats att någon individ skulle ha gjort sig skyldig till terroristbrott eller förberedelser till terroristbrott. Att detta skulle krävas stämmer inte, vilket även Alireza har varit uppe och sagt. Faktum är att detta påstående som härstammar från Josep Borrell har granskats. Vi kan bland annat läsa om det i Lawfare, som sågat påståendet. Där har man sett på hur regelverket faktiskt också ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU:s rättsliga grund för att utse en terroristgrupp är Common Position 931, även kallat CP 931. I dokumentet CP 931 anges att en rättslig myndighet eller likvärdig behörig myndighet kan meddela ett sådant beslut. Dessutom skulle till och med bara inledandet av en utredning kunna räcka för att stödja en terrorlistning. Det skulle kunna utföras av polis eller andra utredningsmyndigheter, åklagare, nationella utpekade myndigheter eller andra, såsom Sveriges riksdag. Dessutom klargörs det i CP 931 specifikt att en föreslagen terroristlistning kan göras på basis av information från tredje part, som Alireza sa, inte bara information om EU:s medlemsländer. Enligt CP 931 kan persongrupper och enheter kan läggas till i listan på grundval av förslag som lämnats av medlemsstaterna på grundval av ett beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland, såsom USA eller ett annat land. Hade man haft ett genuint engagemang hade man förstått denna skrivning.