Fru talman! har frågat mig hur regeringen har omhändertagit riksdagens tillkännagivande om att regeringen ska verka för en terrorklassning av det islamiska revolutionsgardet, IRGC, på europeisk nivå, vilka konkreta steg som regeringen och jag har tagit för att detta ska bli verklighet och om jag avser att ta några initiativ med anledning av eventuella hinder mot detta.

Som jag tidigare har svarat i flera frågestunder och svar på riksdagsfrågor och interpellationer under året - senast i en interpellationsdebatt den 29 september - verkar Sverige kontinuerligt för att skapa EU-enighet för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Sverige bedriver sedvanligt diplomatiskt arbete för att verka för vår linje och har aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater i frågan. Vi har även uttryckt vårt stöd för en listning i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, som förkortas Kusp.

Fortsatt är det dock så att de juridiska förutsättningarna för att EU ska kunna lista revolutionsgardet under EU:s terrorismsanktioner inte är uppfyllda.

För att en individ eller organisation ska listas under EU:s terrorismsanktioner krävs bland annat ett nationellt beslut från behörig myndighet, exempelvis en domstol, som fastställer att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling eller förberedelse till terroristhandling. Något sådant underlag för listning har ännu inte presenterats av någon medlemsstat. Det gör att det ännu saknas brett stöd inom EU för en sådan listning.

Som bekant har EU däremot agerat kraftfullt mot IRGC med andra tillgängliga sanktionsverktyg. IRGC som enhet, och elitstyrkan Quds, sanktionslistades redan 2010 under sanktionsregimen mot Irans spridning av massförstörelsevapen. Många befälhavare och enheter inom IRGC har också listats under MR-sanktionsregimen mot Iran, inte minst genom de tio sanktionspaket som antagits under det senaste året.