Herr talman! Snabbhetspremien, som den ser ut i dag, har gällt sedan 1986. Den gynnar den som går ned i tid eller på annat sätt arbetar mindre mellan de båda barnen.

Denna regel har, precis som ledamoten Hirvonen var inne på, gjort att svenska kvinnor föder barn med tätare intervall än de gjorde förut men också jämfört med kvinnor i andra länder. Regeln har dock än i dag ett syfte, och det är just att kvinnor inte ska ta en alltför stor ekonomisk smäll vid täta födslar.

Med det sagt finns det skäl att problematisera, både kopplat till ekonomin och jämställdheten men framför allt kopplat till hälsan för mamma och barn.

Herr talman! Som statsrådet var inne på har det kommit en hel del intressanta rapporter, från bland andra IFAU, som problematiserar och visar på några av de negativa effekter som snabbhetspremien innebär.

Socialförsäkringsutskottet fick under riksdagens forskningsdag en förhandsvisning av en intressant studie som ännu inte är publicerad. Det blir lite knepigt för statsrådet att ta till sig en studie som ännu inte är publicerad, även om jag tycker att det är en viktig debatt vi har. Det är viktigt att vi tittar på konsekvenserna. Det finns skäl för en analys där man noggrant väger för- och nackdelar.

Statsrådet lyfter också fram viktiga perspektiv kopplade till bland annat mödra- och förlossningsvården - något regeringen redan gör viktiga satsningar på. Det handlar även om regeringens efterlängtade reformer kopplat till både dubbeldagar och mer flexibla möjligheter för föräldrar att överlåta dagar.

Föräldraförsäkringen har länge stått still och inte följt med samhällets utveckling. Som nämnts har snabbhetspremien snart 40 år på nacken. Barnafödandet ser väldigt annorlunda ut i dag. Det finns fortsatt behov av reformer inom föräldraförsäkringen för att ha fokus på arbetslinjen, på barns och kvinnors hälsa och välmående och framför allt på kvinnors möjlighet till självbestämmande. Några av de reformer som regeringen redan har presenterat är viktiga steg i rätt riktning.