STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Rasmus Ling, för en angelägen fråga! Jag kan inte på rak arm säga att det kan bli fråga om några tilläggsdirektiv ännu. Rasmus Ling pekar på en ganska öppen skrivning i direktiven, så jag kan absolut ta på mig att se till att den här frågeställningen på ett lämpligt sätt når utredningen. Vad utredningen sedan vill göra med den är förstås upp till utredaren.

Det som gör att jag tycker att det är väldigt positivt att dessa frågor kommer upp är naturligtvis att detta handlar om det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet och med vilka verktyg det ska bedrivas, och om vikten av effektiva verktyg. I detta ligger naturligtvis den bredare frågan om vilka möjligheter tekniken erbjuder och, inte minst, den väldigt konkreta frågan om kameror med olika syften.

Det är helt riktigt, som Rasmus Ling var inne på, att bevakningskamerorna är något annat än trafiksäkerhetskamerorna. Enligt vittnesbörd som jag har uppfattat från väldigt många kommuner runt om i landet är möjligheterna för lokala beslutsfattare att parallellt med polisen genom kommunala beslut sätta upp bevakningskameror där man tycker att det finns ett behov av att öka tryggheten i praktiken rätt begränsade. Det kan ta lång tid; det är länsstyrelsen som har hand om tillståndsfrågan. Det finns många frustrerade och omdömesgilla kommunpolitiker där ute som tycker att dagens reglering är alldeles för rigid.

Det har därför varit väldigt viktigt att i ett tidigt skede i mandatperioden hugga tag i denna fråga och ge en utredare i uppdrag att se på möjligheten att egentligen vända på steken - ge kommunerna rätt att sätta upp bevakningskameror utifrån sina bedömningar och sedan ha en efterhandskontroll genom tillsyn för att säkerställa att det har skett inom lagens råmärken. Detta är ett uttryck för insikten om behovet av att ligga nära i det lokala och av att besluten ligger så nära lokalkännedomen som möjligt.

När det gäller trafiksäkerhetsfrågorna och kamerorna i det sammanhanget är det klart att de primärt har ett annat syfte: kort och gott att övervaka trafiken. De har också en förebyggande effekt. Folk håller nere hastigheten om det finns en risk för att fastna i en kamera. Det är klart att de äger sitt berättigande redan av det skälet.

Jag förstår den efterfrågan som finns hos en lokalpolitiker i Malmö. När man ser denna typ av trafikstörningar vill man kunna övervaka detta på ett effektivt sätt.

Jag vill ta fasta på det som jag förstår att polisen har svarat; det var Rasmus Ling också inne på. Antalet mobila anläggningar av detta slag är begränsat, och jag förstår det som att man är inne i en upphandlingsprocess för att få en ny generation mobila stationer, förhoppningsvis fler än de 15 som finns i dag. Jag utgår från att detta ska ske i nära samspel med de lokalsamhällen där dessa stationer måste stå för att ha effekt.

Allra sist vill jag säga något om kopplingen mellan trafiksäkerhetskamerorna och den bredare brottsbekämpningen. Det viktigaste när det gäller trafik och brottslighet är att det är poliser som är ute och stoppar bilar. Det är när man stoppar bilar man kan slå i sina register, se om det finns stöldgods eller vapen och så vidare. Kamerorna har utan tvekan en betydelse i detta sammanhang, men de kan naturligtvis aldrig ersätta den närvarande, synliga polisen, som kan agera på plats.