Fru talman! Det finns i dag vilda laxbestånd i 16 svenska älvar, som tillsammans med alla andra laxbestånd blandas i södra Östersjön. Förvaltningen utgår från målet om maximalt hållbart uttag för varje bestånd. Vi kan se positiva utvecklingstrender där utfasning av flytnätsfisket efter lax anses vara den huvudsakliga förklaringen.

Sedan älvarna byggdes ut med vattenkraft sätts odlad lax ut som kompensation. Den odlade laxen har inte ett genetiskt värde utan kan påverka den vilda laxpopulationen negativt om den vandrar upp och leker, och därför rekommenderas ett riktat uttag av denna lax. Precis som ledamoten sa går det lätt att se vilken lax som är odlad eftersom den har fettfenan bortskuren. Det är just denna kompensationsodlade lax som utgör majoriteten av fångsterna i Bottenviken.

Stora restaureringsprojekt i många älvar förväntas också ha bidragit till denna utveckling. För Ljungan har det också pekats ut ett stort fredningsområde som överstiger 143 kvadratkilometer i storlek.

Fiske efter lax i Bottenhavet och Bottenviken är ett jätteviktigt komplement för den svenska lokala, kustnära fiskeribranschen. Det är just mot denna bakgrund som vi drev att kommissionen skulle låta Ices titta på om de verktyg vi har i Sverige kan justeras så att laxbeståndet i Ljungan får ökat skydd samtidigt som det kustnära fisket kan fortsätta i begränsad mängd.

Jag skulle jättegärna vilja kunna säga när exakt detta är klart så att alla kan få ett besked, men eftersom det inte ligger i mina händer just nu kan jag bara lova att vi ligger på så hårt vi kan för att vi ska få besked och för att kommissionen och Ices ska leverera på det vi har bestämt.