Fru talman! Ja, vi är rörande överens om att det är jätteviktigt att övriga EU-länder kommer ikapp Sverige vad gäller djurskyddslagstiftningen. Det som oroar mig är att detta verkar dras i långbänk. De förslag på ny lagstiftning som skulle presenteras blev ju stoppade. Det är just därför som jag ville veta mer här och nu vad regeringen planerar att vidta för åtgärder för att komma till rätta med de brister vi har sett här i Sverige under det senaste året. Men översynen i EU är såklart jätteviktig. Där är vi fullständigt överens.

När jag och landsbygdsministern senast diskuterade denna fråga pratade vi mycket om den svenska djurskyddskontrollen och om hur uppföljningen av lagstiftningen skulle kunna förbättras. Men en annan fråga som jag tror att vi behöver ställa oss är om snabbväxande hybrider, såsom Ross 308, verkligen är förenliga med vår nya moderna djurskyddslag som antogs 2019.

Fru talman! Många av de djurvälfärdsbrister som har uppmärksammats inom svensk kycklingindustri den senaste tiden hänger faktiskt till stor del ihop med den snabbväxande hybrid som man har valt att använda sig av. Ross 308 är en fågel som på endast fem veckor ska nå sin färdiga slaktvikt. Det är en väldigt snabb tillväxttakt som riskerar att medföra en hel del hälsoproblem, såsom ledproblem och i värsta fall organsvikt och plötsligt hjärtstopp.

Som jag tidigare nämnde är dessa fåglar framavlade för att de ska ha en stor aptit och växa snabbt. Så är det för att man ska öka effektiviteten, vilket leder till lägre produktionskostnader och priser ute i butik. Men då är frågan om det verkligen är rätt att låta snabb tillväxt gå före djurens välbefinnande. Frågar ni mig kan jag säga att jag inte tycker det.

Fru talman! Glädjande nog finns det en annan väg att gå. Det har bland annat vårt grannland Norge visat. Där har den största producenten av kyckling, Norsk Kylling, lagt om hela sin produktion. Man har bytt ut den snabbväxande rasen Ross 308 mot en mer långsamväxande hybrid vid namn Hubbard. Hubbard har en något långsammare tillväxttid och lever ungefär två veckor längre än Ross 308.

Detta minskar påfrestningen på leder och organ, vilket har visat sig leda till friskare kycklingar som kan röra sig naturligt hela vägen fram till slaktdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om dessa kycklingar har tillgång till mat hela dagen och lever längre menar Norsk Kylling att produktionskostnaderna inte har ökat eftersom fler fåglar överlever hela vägen fram till slakt. Med andra ord minskar svinnet.

Fru talman! I Sverige utgör dessa långsamväxande hybrider endast 1 procent av kycklingarna. Det går att jämföra med Norge där de utgör 30 procent.

Landsbygdsministern har nämnt att översynen av den EU-gemensamma djurskyddslagstiftningen spelar en nyckelroll i denna fråga eftersom majoriteten av aveln sker ute i Europa.

Däremot finns det ingenting som säger att Sverige inte kan gå före. Det har vi gjort i flera avseenden tidigare. Till exempel kom regeringen med ett förslag ganska nyligen om att avsätta 180 miljoner kronor för frivillig avveckling av svenska minkfarmer. Med detta i åtanke kanske det inte är otänkbart att försöka hitta en liknande lösning för kycklinguppfödningen, alltså att man ger ekonomiskt stöd till dem som vill prova på att ställa om sin produktion och föda upp mer långsamväxande kycklinghybrider.

Min nästa fråga till landsbygdsministern blir därför om han ser ett behov av en omställning från snabbväxande till mer långsamväxande hybrider i Sverige. Och om han inte gör det, vilka andra lösningar ser regeringen för att komma till rätta med djurvälfärdsbrister som är kopplade till snabbväxande hybrider som Ross 308?