Fru talman! Det är bra att det finns en adaptiv förvaltning. Den som nämndes här ska styra mot mål, och det finns ett mål på 5 procents betesskador. Men representanter för en stor skogsindustri har sagt till mig att det inte finns något mål om hur många älgar som ska finnas.

Den oro som jag tar upp i min interpellation kommer från svenska älgjägare. De hävdar att det inte kommer att finnas lika mycket älg att jaga därför att älgstammen minskar kraftigt, oavsett om älgen är hotad eller om det inte finns en önskan om att ha en större älgstam och bättre förutsättningar för älgjakt. Och jag skulle vilja se en större älgstam.

Samverkan och dialog är otroligt bra, och det är jätteviktigt att landsbygdsministern jobbar med detta. Men jag får inget svar på huruvida regeringen vill se en ökad älgstam. En balans kan innebära större fodertillgång och fler älgar, men en balans kan också innebära färre älgar och mindre foder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är det regeringen ser framför sig? Vill man uppnå balans och prioritera målet om max 5 procents betesskador? Eller finns det ett intresse från landsbygdsministern att se fler älgar så att det blir bättre förutsättningar för älgjakt?

Fru talman! De flesta mindre och medelstora markägare har en annorlunda inställning till sin skog än de absolut största skogsbolagen. Markägare som också är jägare ser flera olika värden och nyttor, allt från svampskogen till jaktmarkerna och även de ekonomiska nyttorna i virkesproduktion.

Svenska Jägareförbundet anser att avskjutningstakten måste minska så att älgen kan återhämta sig. Förbundet efterlyser också ett förändrat skogsbruk där älgen har lättare att hitta mat. I landsbygdsministerns svar hör jag fortfarande inga förslag från regeringen när det gäller om man vill se fler älgar och om vilka konkreta åtgärder regeringen är beredd att vidta.