Fru talman! "Granskningen visar dock att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar."
"Regeringens beräkningar var otransparenta och gav en ofullständig bild av hur reduktionsplikten kunde påverka drivmedelspriserna."
I oktober för ett år sedan kostade en liter diesel 28 kronor och 52 öre.
De två citaten är hämtade från Riksrevisionens rapport Reduktionsplikten - risker för genomförande och effektivitet som kom under försommaren, och dessa tre inledande argument är sannerligen goda nog för att göra en förändring av reduktionsplikten. Tanken med en reduktionsplikt är god i sig, men att lägga för många ägg i samma korg när det visar sig att botten i korgen inte håller är ingen bra tanke. Även om tanken är god hjälper det inte; det måste också bli rätt.
Låt mig citera ur Dagens industri: "Men det finns gränser för hur mycket vår gröna PR får kosta. Ett grönt samvete lär exempelvis spela mindre roll för den sydsvenska åkerientreprenör som riskerar konkurs på grund av att danska konkurrenter tankar betydligt billigare."
Jag har nu under min första minut och tjugotre sekunder av anförandet nämnt flera delar som absolut inte blev rätt, i alla fall inte ur en kristdemokratisk synvinkel. Därför bestämde vi oss för att göra om och göra rätt. Beslut hade tagits på felaktiga och oklara grunder. Riksrevisionen lyfter nämligen i sin rapport att det var bristfälliga konsekvensanalyser som låg till grund för den dåvarande regeringens proposition.
Även Riksrevisionen håller med i min analys om äggen i korgen, även om de lägger orden något annorlunda. De skriver att det finns "stora risker med att i så hög grad förlita sig på reduktionsplikten för att uppnå Sveriges klimatpolitiska mål".
Vidare kan vi läsa i granskningen att "för att reduktionsplikten ska vara effektiv bör den bidra till att uppnå klimatmålen till rimliga kostnader och med rimliga konsekvenser för samhället".
Kopplat till detta kan vi i propositionen läsa följande: "I kontrollstationen för 2019, som ligger till grund för kraven i nuvarande lagstiftning, utformades dock inte reduktionsnivåerna med tillräcklig hänsyn tagen till den snabba ökningen av elbilar i nybilsförsäljningen och effekterna av andra tänkbara styrmedel, eller till de samhällsekonomiska konsekvenserna av att de föreslagna reduktionsnivåerna väntades ge avsevärt högre priser på drivmedel i Sverige jämfört med andra länder och därigenom påverka tillgängligheten och näringslivets konkurrenskraft. Förslaget utformades inte på ett sätt som bidrog till folklig acceptans för klimatpolitiken."
Fru talman! Jag tror att alla i denna kammare vet att om man vill ha med sig folket är det helt avgörande att man inte straffar ut dem om de följer den väg som riksdag och regering pekar ut. Vi brukar ofta tala om att omställningen måste vara hållbar ur tre aspekter: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Så är inte fallet med reduktionsplikten som den var utformad, men för flera partier verkar det inte spela någon roll.
I det scenario över utsläppen i inrikes transporter som reduktionsnivåerna beräknades utifrån antogs det inte att det skulle införas några ytterligare styrmedel för ökad elektrifiering, mer energieffektiva fordon eller ökad transporteffektivitet som skulle kunna vara mer kostnadseffektiva åtgärder. Det antogs att elektrifieringen av fordonsflottan skulle utvecklas väldigt långsamt. Till exempel var andelen elbilar i nybilsförsäljningen tio gånger högre 2021 än vad som antogs i scenariot som låg till grund för reduktionsnivåerna.
För att möta motargumenten med en gång gällande att regeringen tog bort klimatbonusen och enligt vissa därmed låg bakom att nybilsförsäljningen sjönk börjar kostnaden för att äga och köra en laddbar bil bli mer jämförbar med kostnaden för att äga och köra en bensin- eller dieselbil. Ett statligt marknadsintroduktionsstöd är därför inte längre motiverat. Detta sa regeringen vid borttagandet av klimatbonusen. Även Riksrevisionen var kritisk i sin rapport om klimatbonusen.
Nu säljs det generellt färre nyregistrerade bilar, men där spelar sannerligen konjunkturläget en betydande roll. Av de nya bilar som ändå säljs, trots sämre tider med inflation och högre räntor, står de laddbara bilarna för drygt 50 procent av dem som såldes under våren. Av dessa var 35 procent rena elbilar.
Fru talman! Många av mina grannar på den värmländska landsbygden har inte varit nådiga kring reduktionsplikten och bränslepriserna. Det svenska jordbruket är och kommer på medellång sikt att vara beroende av dieselpriset för sin konkurrenskraft, och flera andra mål för hållbar utveckling är beroende av ett näringsliv med goda konkurrensförutsättningar.
Enligt regeringen måste hela Sverige ges förutsättningar att fungera, att resa till jobbet, resa med familjen och så vidare. Det är helt grundläggande. Regeringen anser att reduktionsnivåerna ska sänkas för att underlätta för hushållen och för att bibehålla svenska företags konkurrenskraft. Tyvärr har företag redan lagts ned när dieselpriserna blev för höga. En av dem som jag har talat med och som inte bor så långt från mig var förstås ytterligt bedrövad över att behöva lägga ned sin åkerirörelse. Än mer ledsen blev han när han såg att hans transporter övertogs av lastbilar från Östeuropa.
Vi måste ge våra svenska företag möjlighet att konkurrera på lika villkor som andra i Europa. Världen blir inte bättre av att vi skjuter oss själva i foten av vår egen godhet.
Förslaget om reduktionsnivåer på 6 procent för bensin och diesel 2024-2026 skulle innebära att nivåerna sänks med 1,8 procentenheter för bensin och med 24 ½ procentenhet för diesel jämfört med de reduktionsnivåer som gäller i år.
Vad har sänkningen för konsekvenser på priset? Sänkningen och den nya lägre nivån ska gälla under mandatperioden, och det innebär att det kan bli ungefär 5,50 billigare per liter diesel, inklusive moms, att tanka redan 2024 jämfört med om reduktionsplikten hade behållits på nuvarande beslutad nivå. För 2025 och 2026 kan dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre jämfört med om vi inte hade gjort något. Dock är de siffrorna osäkra, men det är de siffrorna som finns att tillgå.
Fru talman! Regeringen anser att de tidigare beslutade reduktionsnivåerna för 2027-2030 bör slopas i avvaktan på en förnyad analys i vilken även andra samhällsekonomiskt effektiva styrmedel övervägs. Som jag sa i min inledning läggs med nuvarande lagstiftning oproportionerligt stor vikt vid att reduktionsplikten ska bidra till att nå etappmålet för inrikes transporter utan att ta tillräcklig hänsyn till konsekvenserna för andra samhällsmål. De höga nivåerna skulle därmed leda till orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv med risk för allvarlig påverkan på svenska företags konkurrenskraft och slå stenhårt mot landsbygden och de gröna näringarna. De som alltså till stor del skulle stå för råvarorna för de höga reduktionspliktsnivåerna hade straffats ut innan de kunde börja leverera i någon större omfattning eftersom de areella näringarna straffas redan här och nu. Det är, fru talman, inte hållbart ur någon synvinkel.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)
I detta anförande instämde Magnus Jacobsson (KD).