Fru talman! Vänsterpartiet yrkar avslag på regeringens och Sverigedemokraternas lagförslag om sänkt reduktionsplikt. Detta är reservation 1.

Vi yrkar även bifall till vår reservation 8, som innebär att regeringen ska återkomma med en handlingsplan för att minska det utsläppsgap som uppstår av att nuvarande reduktionsnivåer sänks.

Fru talman! Det finns mycket att säga om förslaget att sänka reduktionsplikten. Klimatkrisen är här och nu, med extremväder såsom långvarig torka som följs av kraftiga regn med stora översvämningar. Samtidigt som utsläppen av klimatskadliga växthusgaser måste minska kraftigt har Sverige en regering och ett stödparti med en klimatpolitik som är så skadlig att det hade inneburit mindre utsläpp om de inte hade gjort någonting alls.

Fru talman! Sommaren 2023 var den i särklass varmaste som någonsin har uppmätts i världen. Även havstemperaturerna låg på rekordnivåer. Det krävs omedelbara och kraftfulla åtgärder från alla länder, inklusive Sverige, för att minska utsläppen och begränsa effekterna av ett förändrat klimat.

Sverige måste accelerera takten i omställningen för att nå de nationella klimatmålen till 2030 och uppfylla sina klimatåtaganden inom EU till samma år. Dessa mål ska enligt Vänsterpartiet inte överges. Utsläppen från våra transporter måste minska kraftigt under kvarvarande år till 2030 för att målen ska nås.

Klimatpolitiska rådet har tidigare konstaterat att den aviserade kraftiga sänkningen av reduktionsplikten är den enskilda åtgärd som har absolut störst negativ påverkan på möjligheterna att nå klimatmålen till 2030. I synnerhet gäller detta Sveriges etappmål att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent fram till 2030. Därutöver försämras möjligheterna för Sverige att klara sina åtaganden gentemot EU att minska utsläppen till 2030, vilket riskerar att även få ekonomiska konsekvenser.

En ökad nationell produktion av förnybara drivmedel skulle stärka Sveriges självförsörjningsförmåga när det gäller drivmedel under en övergångsperiod innan elektrifieringen av transportsektorn är genomförd. Vänsterpartiet anser att reduktionsplikten är en av flera nödvändiga åtgärder för att detta ska vara möjligt. En drastisk sänkning av reduktionsplikten enligt regeringens förslag är enligt vår uppfattning inte förenlig med att nå fastslagna mål.

Vi är dock kritiska till det alltför ensidiga fokus på reduktionsplikten som det enda styrmedlet för att uppnå en fossiloberoende transportsektor till 2030 som den tidigare socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen hade. Den tidigare regeringen lade i alltför stor utsträckning alla ägg i samma korg. I stället för att i grunden styra Sveriges transportsystem till hållbara transporter och skapa ett mer transporteffektivt samhälle även genom andra åtgärder och styrmedel valde man att förlita sig på en reduktionsplikt med mycket höga reduktionsnivåer fram till 2030 utan att ha en klar uppfattning om framtida tillgång på hållbara drivmedel i reduktionsplikten till rimliga priser under perioden.

Det är inte hållbart att Sverige i så hög grad har grundat sin klimatpolitik på en hög andel biodrivmedel som förutsätter produktion av råvaror i andra länder.

Fru talman! Vänsterpartiet har under lång tid föreslagit ett antal åtgärder och satsningar för att minska utsläppen genom att gynna hållbara trafikslag och öka elektrifieringen av vägtrafiken. Dessa åtgärder för ett mer transporteffektivt samhälle minskar utsläppen hållbart och minskar samtidigt behovet av bioråvaror för reduktionsplikten.

Det finns en rad åtgärder som är möjliga att genomföra under relativt kort tidsrymd och som bör prioriteras.

Vänsterpartiet har föreslagit en gemensam Sverigebiljett som ska kosta 450 kronor i månaden för all regional kollektivtrafik i hela Sverige.

Vi vill införa ett årligt statligt stöd till kollektivtrafiken på 5 miljarder kronor för att kunna bygga ut kollektivtrafiken och även investera i nya fordon.

Vi vill införa ett riktat stöd till elbilar och en reformerad klimatbonus, så att den i högre utsträckning kan utnyttjas av dem med lägre inkomster.

Vi behöver öka takten i elektrifieringen av vägtrafiken. Det behövs en mer intensiv utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för vätgas.

Inom Klimatklivet ges stöd till publik laddinfrastruktur och laddning av tunga fordon. Klimatklivet ger vid sidan av elektrifieringen även stöd för omställning av transportsektorn med nya bränslen som grön vätgas, elektrobränslen och hållbara drivmedel. Förutom att detta minskar utsläppen stärker det vår nationella tillgång och självförsörjning på drivmedel. Därför har vi föreslagit att Klimatklivet utökas till 7 miljarder per år och förlängs till år 2030.

Vi vill också införa ett nytt färdmedelsneutralt reseavdrag som gynnar både kollektivtrafik och dem som bor på landsbygd och inte har möjlighet att åka kollektivt utan är tvungna att ha bil för att kunna ta sig till jobb och affär.

Vi vill införa en konverteringspremie för begagnade bilar för att kunna ställa om från bensin och diesel till drift med förnybara bränslen. Vi anser att det bör införas ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025.

Vi behöver stärka det statliga stödet för stadsmiljöavtalen för att få en ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik. De kommuner och regioner som får stadsavtal beviljade bör förbindas att verka för minskad biltrafik.

Vi vill införa en avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar med differentiering utifrån klimat- och miljöpåverkan.

Fru talman! Vi behöver också införa en målstyrd infrastruktur och verksamhet där klimatmålen är överordnade och utgör den styrande principen för framtidens infrastruktur.