Herr talman! Vårt land pressas just nu av flera parallella kriser: krig i vårt närområde, ett brutalt och eskalerat gängvåld, en sjukvårdskris när resurser dit inte prioriteras i budgeten, en kostnadskris i form av högre matpriser, med kostnadsökningar som är högre än i Finland, Danmark och Norge, högre räntekostnader och högre el- och bränslepriser som gör det svårt för vanligt folk och på detta en klimatkris med klimatförändringar som redan är påtagliga och hotar framtida generationer och svenskt välstånd. Det behövs en kapten som inte blundar för alla parallella kriser utan ser helhetsbilden när det gäller att styra Sverigeskutan framåt.

I dag debatterar vi regeringens förslag om en kraftig sänkning av reduktionsplikten - ett förslag vars konsekvenser inte redovisas. Efter en valrörelse där Tidöpartierna bingobudade vallöften över varandra, med en sänkning av dieselpriset på ända upp till 10 kronor vid pump och 6,50 för bensinen, är vi nu här.

Herr talman! Sänkningen av biodrivmedelsinblandningen enligt SD-regeringens förslag kommer att kraftigt öka utsläppen och kan också leda till svåra begränsningar för svenska medborgare. Vi har alla redan hört talas om olika förslag som att använda trängselskatter på fler ställen eller införa hastighetsbegränsningar eller bilförbud vissa dagar. Det har även handlat om minskad avverkning av den svenska skogen eller om att jordbrukets utsläpp ska minska i snabbare takt för att kompensera för de ökade utsläppen.

Regeringens förslag riskerar också att innebära färre jobb, förlorade investeringar, ett fortsatt beroende av olja från skurkstater och risk för miljöböter från EU i mångmiljardklassen.

Herr talman! Vi socialdemokrater har båda ögonen vidöppna när det gäller att hantera och navigera i Sveriges parallella kriser och yrkar bifall till reservation 2.

Vårt förslag är Sverigebränslet, av många orsaker. Sverige behöver en ny väg framåt. Vi måste göra det billigare att använda bilen för vanligt folk, speciellt där tillgången till kollektivtrafik är obefintlig, samtidigt som vi stadigt pressar ned utsläppen och skapar nya gröna jobb i industrin och stärker Sveriges beredskap.

Det rullar cirka 5 miljoner bilar i Sverige. Av dessa har 4,1 miljoner förbränningsmotorer. Hälften av alla dessa bilar går på bensin, och cirka en tredjedel går på diesel. I kostnadskrisen är det för vanligt folk naturligtvis även bränslet som påverkar, och det är tydligt att vi inte längre kan vara beroende av olja från skurkstater. Det är inte rimligt att det ska hållas ett järngrepp om vanligt folks plånböcker.

Vi föreslår i stället en stabil inblandning av biodrivmedel, som är fastlagd över tid och ökar förutsägbart och stabilt. Med start från 2024 ska nivån på basinblandningen vara 19,3 procent för diesel och 7,8 procent för bensin.

Detta är en väg framåt som ger Sverige möjlighet att nå 2030-målet, och det ger även industrin och drivmedelsbranschen den stabilitet och de planeringsförutsättningar som krävs för att man ska våga investera i Sverige. Sammantaget kan vi också spara miljarder skattekronor som annars skulle gå till att köpa utsläppsrätter eller betala böter till EU. Det finns, anser vi socialdemokrater, många andra prioriteringar man kan välja att göra för de många miljarderna än att betala för Sveriges utsläpp till andra länder.

Herr talman! Det har blivit uppenbart under både pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina att de befintliga system vi har haft inte har varit tillräckligt flexibla. Vi tror därför att det är rätt väg framåt att en del av Sverigebränslet är en så kallad tilläggsinblandning. När priset på världsmarknaderna går upp kan man minska inblandningen, och när produktionen av biodrivmedel i Sverige kommer igång i större skala och priset blir billigare kan tilläggsinblandningen öka.

Vi tror också att det behövs en rad andra åtgärder för att skapa en mer stabil situation när det kommer till bränslepriserna. I dagens regelverk om reduktionsplikten finns en sanktionsavgift för de aktörer som inte uppnår den föreskrivna inblandningen. Denna avgift har kommit att få en prissättande funktion på marknaden snarare än att vara en alternativkostnad för att få aktörerna att leva upp till reduktionsplikten. Vi vill se en sänkt reduktionspliktsavgift, för det skulle också ge en viss priseffekt.

Vi föreslår även att Sverige går över till den europeiska dieselstandarden mk 3. Sverige är det enda land i Europa som använder mk 1. En övergång till Europadiesel möjliggör att drivmedel som säljs i Sverige i större utsträckning kan inhandlas på en europeisk marknad och vice versa, vilket också kan ha en prisdämpande effekt.

Vi anser även att Sverige måste jobba hårt för att möjliggöra en differentiering av skatten på hållbara biodrivmedel och fossila drivmedel på EU-nivå. Det är en principiellt viktig fråga att klimatsmarta bränslen inte ska beskattas på samma sätt som fossila bränslen.

En annan viktig åtgärd vi socialdemokrater vill se är att staten tar ett större ansvar på biodrivmedelsmarknaden.

I vintras föreslog vi en stor reform på energimarknaden: folkhemsel. Den bygger på att staten går in och tecknar långa kontrakt och sedan auktionerar ut elen till rimliga priser. Med vårt förslag om Sverigebränslet, om långa kontrakt och om att överväga de förslag som Bioekonomiutredningen lade fram i våras om intäktsgarantier för produktion av förnybara drivmedel kommer vi att kunna stimulera den inhemska produktionen som ger svenska jobb och gör svenska restprodukter till svenska förnybara drivmedel. Därmed ökar vi Sveriges självförsörjningsförmåga för den egna bränsleförsörjningen.

Herr talman! Sammanfattningsvis: Sverige behöver en ny väg framåt för att hantera alla parallella kriser. Vår modell för biodrivmedelsinblandning i Sverige, vilken vi kallar Sverigebränslet, är viktig för att minska utsläppen. Tillsammans med våra andra budgetförslag gör Sverigebränslet det lättare för vanligt folks vardagsekonomi samtidigt som vi bygger upp Sveriges beredskap och självförsörjningsförmåga, och vi får fler jobb när den gröna industrin väljer att investera i Sverige.

Klimatförändringarna är här och nu och kräver åtgärder. Det går inte att trolla bort 4,1 miljoner bilar med förbränningsmotorer. Ju mer ökade utsläpp i dag som stannar länge i atmosfären, desto tuffare, dyrare och mer ingripande åtgärder behövs.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Malin Larsson (båda S).