Herr talman! Jag vet inte om det är brist på kreativitet eller kreativt, som Rickard Nordin sa, att den här debatten handlar om kärnkraft.

Jag vill börja med att bemöta några av de grövsta felaktigheterna som har påståtts här i debatten. När Moderaterna styrde i alliansregeringen var Sverige importberoende. Vi importerade el, inte minst tysk kolkraft. Men efter åtta år med en rödgrön regering har vi alltså ökat elproduktionen på totalen så mycket att vi har blivit EU:s största nettoexportör av el och, precis som nämndes tidigare, mer än väl för att täcka behoven i transportsektorn.

Om man tittar på elpriser så låg månadspriset i september 2020 på 45 öre per kilowattimme. Det var efter att fyra reaktorer hade avvecklats. Kostnadschocken kom naturligtvis i och med Rysslands invasion av Ukraina. I september 2021 hade vi ett pris på 103 öre och för 2022 var priset 248 öre. År 2023, när Europa började kunna hantera det beroende vi hade försatt oss i av fossila bränslen från Ryssland, var priserna nere på 37 öre.

Den stora utmaningen när det gäller att producera mer el är ju framåt, och där är den här regeringen svaret skyldig. Det är dock inte ämnet för den här debatten, herr talman, så jag lämnar det.

Herr talman! Här gäller det att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Så brukade också en viss person säga ganska ofta, nämligen Sveriges nuvarande statsminister. Jag har inte hört honom säga det på ett tag, och det kan ju bero på att den här regeringen i praktiken inte klarar av att göra just det.

För här gäller det att hålla två tankar i huvudet samtidigt: att både hjälpa och stötta Sveriges hushåll i en tid av hög inflation och kraftigt höjda räntor och samtidigt göra allt vi kan för att undvika en än värre klimatkatastrof. En klok politik klarar både och. Men regeringens politik misslyckas med båda delarna.

Regeringen glömmer all tanke på klimatet trots att vi vet att september i år var den varmaste månaden som någonsin har uppmätts med temperaturer på 1,8 grader över förindustriell nivå och trots att vi vet att de globala temperaturerna kommer att nå 3 graders uppvärmning om politiken fortsätter på samma bana som nu. Det skulle få katastrofala följder inte minst för svenskt lantbruk och svensk landsbygd med ökad risk för jordskred, översvämningar och så vidare.

Trots att regeringen vet detta ökar de Sveriges utsläpp för första gången i modern tid. Regeringens och SD:s politik på transportområdet kommer redan under nästa år att öka utsläppen med 50 procent.

Herr talman! Det verkar som om regeringen inte lägger en tanke på klimatet. Men den har en lika usel fördelningspolitik för de hushåll som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Sänkt skatt på drivmedel är en ineffektiv politik som inte skapar lika stora prissänkningar som man har utlovat.

Under valrörelsen lovade regeringspartierna stora prissänkningar på diesel med uppemot 10 kronor per liter vid pumpen, men nu kan de inte ens garantera att skattesänkningen kommer att märkas för konsumenterna. Det finns risk för nya prischocker och att bensinbolagen höjer sina egna marginaler. Då kan prisminskningen helt utebli. Dessutom kommer det att bli väldigt dyrt. Under 2024 kommer sänkningen av skatt på bensin och diesel att kosta skattebetalarna 13 miljarder.

Man verkar inte ens ha tänkt tanken att man skulle kunna hjälpa folk på ett annat sätt i denna svåra tid, för det går faktiskt att stötta hushållen på ett sätt som inte förvärrar klimatkrisen. Exempelvis kan man, som vi föreslår, sänka skatten i glesbygd. Det är ett förslag som skulle ge glesbygdsbilister mer i plånboken i form av skattesänkning på inkomster än man får av en skattesänkning på drivmedel.

Man kan också underlätta situationen för alla hushåll som inte har en bil, däribland några av de fattigaste hushållen. Därför vill Miljöpartiet bland annat se ett Sverigekort för all lokal och regional kollektivtrafik i Sverige, som endast ska kosta 500 kronor i månaden och hälften av det för unga. Det skulle göra transporter billigare för dem som åker kollektivt.

Alla kan inte åka kollektivt, och därför vill vi ha ett leasingstöd för elbilar på minst 1 500 kronor i månaden. Finns det något sätt att sänka transportkostnaderna med bil är det ju genom att kunna ha en elbil. Vi vill se till att även låginkomsttagare ska ha råd att leasa en bil så att den som inte kan eller inte vill köpa en elbil ändå har råd att köra en.

Dessutom vill vi inflationssäkra flera av de stöd som är viktiga för Sveriges barnfamiljer, däribland barnbidraget och bostadsbidraget för barnfamiljer. Det går att träffsäkert stötta svenska hushåll utan att öka utsläppen, men regeringen verkar tyvärr misslyckas med båda delarna.

Regeringen misslyckas inte bara med att ha två tankar i huvudet samtidigt. Deras politik gör också hushållen en björntjänst. Politiken låser fast hushållen i ett fossilberoende som gör oss sårbara. Vi blir sårbara för framtida prischocker som kan göra att priserna på drivmedel skenar igen på grund av världsmarknadspriset. Men det gör också att vi är fortsatt beroende av skurkstater som Ryssland och Saudiarabien för våra transporter. Det vi borde göra är att stötta hushållen i omställningen så att vi kan transportera oss med hjälp av egenproducerad energi med billiga och väl fungerande tekniker av olika slag.

Herr talman! Den kostnadschock som har drabbat det svenska jordbruket efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina med höga energipriser har också här tydligt påvisat riskerna med Sveriges beroende av fossila bränslen. Det är ett beroende som regeringen väljer att fördjupa. Det höga kostnadsläget för många av jordbrukets viktiga insatsvaror har lett till ett svårt läge för svenskt jordbruk. För Miljöpartiet är det otroligt viktigt att stötta lantbruket men utan att undergräva omställningen till ett fossilfritt lantbruk med ökad miljö- och klimatnytta.

Precis som konstaterades tidigare vill Miljöpartiet se ett levande lantbruk i hela Sverige som kan säkra en hög livsmedelsförsörjning. Det är ett förslag som vi har drivit länge med hjälp av egenproducerad energi och egenproducerade råvaror. Därför krävs nya stödformer som inte fördjupar beroendet av fossila bränslen.

Vi kan ställa om till mer eldrivna tekniker. Det finns för vissa delar av lantbruket. Där de inte finns går det naturligtvis att använda biodiesel och andra biodrivmedel. Den tekniken finns redan i dag. Därför vill vi införa en biopremie som gör biodrivmedlen billigare, men framför allt vill vi införa ett jordbruksavdrag på motsvarande 2 miljarder som kompenserar för de högre kostnaderna utan att göra det via just fossila bränslen.

Precis som har nämnts av tidigare talare håller vi på principen om att inte yrka bifall till reservationer.

I detta anförande instämde Camilla Hansén och Elin Söderberg (båda MP).