Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

I det betänkande vi nu debatterar hanterar vi energiskatt på bensin och nedsatt skatt på jordbruksdiesel. Regeringen föreslår att energiskatten på bensin ska sänkas med 1,31 kronor jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande omräkningsregler. En liknande nedsättning gjordes förra året, och om man slår ihop dessa båda har vi alltså en ganska stor sänkning totalt.

Summan av energi- och koldioxidskatten för sådan bensin blir då 60 öre lägre per liter för år 2024 jämfört med skatten i år. Regeringen föreslår också att skatten på diesel för 2024 sänks med 341 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande omräkningsregler. Detta är alltså den lägsta nivå vi kan lägga oss på enligt EU. Till detta kommer sedan reduktionsplikten.

Därutöver föreslås även en utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatten för så kallad jordbruksdiesel även för 2024. Jag tänkte börja med att ta upp just det sistnämnda, då jag anser att det är viktigt för oss alla.

Fru talman! Den tillfälligt utökade nedsättningen av skatten på så kallad jordbruksdiesel infördes mot bakgrund av att priset på flera viktiga insatsvaror inom dessa näringar hade ökat kraftigt, inte minst på grund av kriget i Ukraina. Den motiverades också av behovet av att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden.

Regeringen anser att de förhållanden som motiverade åtgärden i första läget alltjämt kvarstår - det är en uppfattning som vi i Sverigedemokraterna delar. Därför föreslår regeringen nu att en utökad nedsättning av skatten på jordbruksdiesel bör gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024.

Att inte förlänga nedsättningen av dessa skatter skulle innebära att dessa branschers kostnader skulle rullas över på konsumenterna, vilket skulle vara mycket olyckligt under de konjunkturmässiga förhållanden som nu råder.

Det är inte svårt att se att dessa åtgärder, som sätts in tidigt i produktionskedjorna, håller nere prisökningar som annars skulle drabba hushållen och att de därmed även håller nere inflationen. Det är något som jag tror att vi alla är överens om är något positivt.

Det har föreslagits att detta ska permanentas, vilket är lite svårt att göra då den maxnedsättning som vi får göra räknas i euro. Om valutakursen ändras skulle vi alltså ändå vara tvungna att ändra den permanenta nedsättningen. Därför har man valt den här vägen.

Fru talman! Liksom förra året har Miljöpartiet och Vänsterpartiet motionerat om att avslå propositionen och återgå till tidigare nivåer i fråga om nedsättningen av dessa skatter. Det skulle slå hårt mot landets lantbrukare och andra som tar del av nedsättningen. Kostnadsökningar skulle drabba alla medborgare som försöker stötta svensk livsmedelsproduktion genom att köpa svenska produkter.

Miljöpartiet skriver i sitt särskilda yttrande: "För att ställa om jordbruket behöver energin i maskiner och transporter komma från förnybara bränslen och el."

Jag kan hålla med om det. Det låter vackert. Men det finns en utredning, som det hänvisades till i reservationerna förra året. Det är utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk, SOU 2021:67. Där fastslår man att svensk produktion i jämförelse med andra länder har låga utsläpp av växthusgaser per producerad enhet. I utredningen konstaterar man också att på kort sikt, fram till 2030, ligger den största potentialen för att minska fossilberoendet i att öka användningen av biodrivmedel.

Vi har alla sett hur inblandningen av just biodrivmedel har ökat drivmedelspriserna. Det är alltså något som vi vill motverka. Man ska också vara medveten om att LRF och Maskinentreprenörerna önskar en minskning av inblandningen av biodrivmedel.

Vidare konstaterar man i utredningen att "det i dag saknas större arbetsmaskiner som kan drivas av el eller andra drivmedel som biogas och etanol". Man bedömer att "till 2045 bör en omställning till självkörande arbetsmaskiner och nya system för att bruka marken, vilka i dag är under utveckling, att vara verklighet".

Utredningen bekräftar alltså i princip att det inte går att ersätta jordbruksmaskiner med dagens teknik. Lösningarna ligger mer än 20 år framåt i tiden.

Då kan man inte blunda för de problem som bland annat landets lantbrukare tampas med medan vi står här och diskuterar.

Miljöpartiet säger sig vilja se ett levande lantbruk som säkrar en hög självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel, foder, energi och råvaror i hela Sverige. Men deras politik på detta område säger något helt annat.

Fru talman! Den mer generella nedsättningen av skatten på bensin och diesel, alltså inte den som bara rör jordbruksdiesel, innebär att skatten sänks med 60 öre jämfört med 2023. Det är också en åtgärd som får bred påverkan på hela samhället då den minskar kostnader för transporter som såväl varor som människor är beroende av.

Att hålla nere bränslepriserna är, liksom nedsättningen när det gäller jordbruksdiesel, ett sätt att motverka inflation. Man kan såklart föreslå bränslecheckar eller tankrabatt - kalla det vad man vill - men det kommer inte att motverka inflationen lika effektivt som en bred nedsättning av bränsleskatten. Visst hjälper det hushållen en stund, men det är stor risk att en sådan åtgärd äts upp av en ökande inflation. Den är inte värd så mycket när matpriser och priser på kollektivtrafikbiljetter stiger kraftigt. Därför är det viktigt att en sådan åtgärd faktiskt träffar såväl företag som privatpersoner.