Fru talman! Jag tackar återigen statsrådet för svaret, även om det inte riktigt var något svar på de frågor som jag ställde och inte heller på de frågor som Sofia Amloh ställde.

Det är också viktigt som oppositionspolitiker att ompröva sin egen politik. Det är därför som man i opposition kan utveckla den. Man politikutvecklar hela tiden.

Jag är glad över att mitt parti, till skillnad från Johan Pehrsons parti, ser över vår egen politik. Vi tittar på i vilka delar vi har misslyckats och i vilka delar vi kan förstärka och förbättra för att komma tillbaka. Så funkar politiken. Man omprövar sin egen politik hela tiden. Det är en pragmatisk inställning till utveckling i samhället, och det är väl också det som kännetecknar socialdemokratin.

Tillbaka till diskussionen om segregation. Jag instämmer i att det är en ganska komplex fråga som kräver noggrann analys. Vi behöver bottna i problemet och i de lösningar som ligger på bordet i dag.

Johan Pehrson nämnde väldigt många olika delar i sitt svar. Men när det gäller delarna utbildning, arbetsmarknad och bostad kan vi konstatera att statsrådet inte riktigt svarar på frågorna om de nedskärningar man gör på utbildningssidan, på bostadsområdet och inom arbetsmarknadspolitiken.

För att göra skillnad i kampen mot segregation krävs mer än bara goda intentioner. Det krävs konkreta strategier och handlingar. Under den förra socialdemokratiska regeringens tid tog vi några steg, fru talman, bland annat långsiktiga reformer för minskad segregation från 2015 och framåt. Det var vi som tog fram den strategin. Även om det fanns brister i genomförandet var det ett steg i rätt riktning.

Nuvarande regerings nedskärningar i välfärden skapar oro och riskerar att förvärra situationen ytterligare i redan utsatta områden. Det är oroväckande att se Johan Pehrsons budget, som prioriterar skattesänkningar för höginkomsttagare, samtidigt som välfärden är underfinansierad, vilket riskerar att fördjupa välfärdskrisen. Väldigt många kommuner sitter nu och tittar på hur de ska få ihop sina budgetar.

De generellt riktade statsbidragen från Johan Pehrson räcker inte till för att kompensera för den pågående kostnadskrisen inom välfärden. Detta visar återigen, Johan Pehrson, på behovet av stärkta resurser till våra skolor, fältassistenter och idrottsföreningar samt för att förbättra den aktiva arbetsmarknadspolitiken och hantera boendesegregationen. Investeringsstödet, Johan Pehrson, var viktigt. Men det har Johan Pehrson tagit bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På Liberalernas hemsida kan man läsa följande: Segregation är ett av våra största samhällsproblem. Det är en grogrund för låga skolresultat, skjutningar och arbetslöshet. På regeringens hemsida kan man läsa att arbetet mot segregation handlar om att förbättra situationen i områden med socioekonomiska utmaningar och att motverka strukturella orsaker till segregationen genom att skapa jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla.

Fantastiskt! I allt detta instämmer jag till fullo, både det som Liberalerna har skrivit och det som regeringen har skrivit. Därför är det anmärkningsvärt, fru talman, och olyckligt att regeringen återigen minskar investeringarna i bostadsbyggande och resurserna till välfärden och till den aktiva arbetsmarknadspolitiken - för att nämna några exempel på saker som kan förvärra och cementera segregationen.

Fru talman! Med tanke på alla dessa utmaningar frågar jag återigen hur Johan Pehrson avser att adressera och motverka de djupt rotade orsakerna till segregation i vårt samhälle. Vad finns det på bordet, Johan Pehrson?