Fru talman! Jag ställde denna fråga också eftersom det finns en fördelningsaspekt i detta. OECD konstaterar i sin granskning av inflation och löneökning över världen att det inte har blivit ett utfall som har varit särskilt rättvist, utan de med de tuffaste förutsättningarna har ofta burit det tyngsta lasset av inflationen.

Faktum är att Sverige sticker ut i denna länderjämförelse. Ungern är det enda land som har haft en sämre fördelningspolitisk utveckling än Sverige kopplat till inflationen och kostnadsökningen. Detta stämmer till eftertanke. Har de åtgärder som regeringen vidtagit räckt? Tycker man att detta har fungerat? Vi kan jämföra prisökningar från januari 2022 och framåt. Då ser vi att vi har haft den sämsta utvecklingen när det gäller ökade kostnader jämfört med våra grannländer och eurozonen. Då måste man ställa sig frågan: Fungerade samtalen med matbranschen? Fungerade samtalen med bankerna, givet den vinstutveckling som bankerna haft och den enorma utvecklingen när det gäller övervinster som har åstadkommits där?

Jag är helt för att ge mer pengar till Konkurrensverket för att de ska granska prissättningen, men än så länge verkar det inte ha gett effekt i fråga om prisökningarna. Jag tror att detta kräver någon form av eftertanke från regeringen.

Vi har krävt flera saker under resans gång. När vi såg att priserna faktiskt ökade snabbare i Sverige än i våra nordiska grannländer föreslog vi en matpriskommission för att sätta ytterligare press. Det skulle vara en statlig kommission som granskar detta. De olika leden i livsmedelssektorn ska inte kunna skylla på varandra. När de gör det kan man höja priserna, och ingen är ansvarig inför slutkund.

Vi föreslog förra året att en del av övervinsterna från energisektorn skulle föras tillbaka till hushållen. Där blev Sverige sist och sämst i implementeringen av EU-lagstiftningen. Därmed missade man egentligen vid vinterns prisuppgång förra året chansen att föra tillbaka pengar till hushållen. Det var en missad chans från regeringens sida.

Nu har vi på banksidan föreslagit att SBAB kan jobba ännu tydligare med att öka konkurrensen. Vi har också föreslagit en bankskatt på övervinsterna så att pengarna kan föras tillbaka direkt till hushåll för att underlätta i denna tuffa ekonomiska miljö.

Men regeringen tror att det ska leda till ett bra resultat om man är passiv och inte motverkar Riksbanken. Än så länge har inte den politiken varit väldigt framgångsrik. Vi har haft en högre prisökning än vår omvärld. Vi har haft en sämre fördelningseffekt jämfört med omvärlden. Sverige sticker ut i fråga om sämre tillväxt än övriga Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finns det någon form av självkritik hos finansministern? Har man kanske varit för passiv och därmed missat chansen att faktiskt få en bättre utveckling i Sverige under denna kostnadskris?