Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!
Bakgrunden till den här interpellationen är att svensk ekonomi just nu brottas med tuffa utmaningar. Vi är inne i en lågkonjunktur, och bnp väntas sjunka. Sverige sticker ut i internationellt hänseende med dåliga tillväxtutsikter i ett europeiskt perspektiv och högre inflation än många jämförbara länder de senaste åren. Priserna har faktiskt ökat dubbelt så mycket i Sverige som i vårt grannland Danmark. Det här innebär att Sverige just nu blir fattigare och att hushållen pressas väldigt hårt.
Precis som finansministern beskriver är inflationen fortsatt hög, även om den nu sjunker, vilket är bra. Men en reflektion kring den inflationsvåg som vi har drabbats av är att den verkar skilja sig från tidigare inflationsvågor. Vi har haft Riksbanken här i riksdagen och haft en dialog med dem. De har beskrivit det som att tidigare inflationschocker ofta har drivits av löneinflation, det vill säga att lönerörelser har lett till inflation som har lett till nya löneökningar och inflation. Man har alltså hamnat i lönespiraler som har drivit upp inflationen.
Den här gången konstaterar Riksbanken att en central orsak bakom den höga inflationen är att företagen har vältrat över sina kostnadsökningar på konsumenterna i högre utsträckning än vad man kanske trodde och därmed ökat sina priser mer än vad man hade förväntat sig. Det här har lett till att vinstandelen i näringslivet har ökat övergripande och att löneandelen har minskat.
Samtidigt som hushållen har pressats av att deras löner inte har ökat lika mycket som i många andra länder, tack vare ansvarstagande parter som har jobbat för att inflationsmålet ska upprätthållas, har vi också sett en utveckling där företagen har vältrat över kostnaderna på hushållen så att de fått betala den här inflationsekonomin två gånger om.
Då ställde jag frågor om hur regeringen ser på detta. Finansministern är lite väl försiktig, tycker jag, i sitt svar. Hon konstaterar dock att även näringslivet har ett ansvar för att inte höja priserna mer än vad situationen kräver. Det tycker jag är bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan var det min andra fråga. Har Finansdepartementet och finansministern gjort någon erfarenhet så här långt? Fanns det saker och ting man kunde ha gjort för att vi inte skulle hamna i en situation där löneandelen är låg och därmed vinstandelen hög i en sådan här krisekonomi? Hade det funnits andra verktyg att ta till från regeringens sida? Detta undrar jag framför allt med tanke på om det skulle visa sig att vi hamnar i en situation där inflationen biter sig fast på en högre nivå. Jag hoppas att det inte blir så. Framför allt har parterna tagit ett stort ansvar för att vi inte ska hamna i det igen.
Min fråga till finansministern kvarstår: Vilka verktyg hade finansministern velat använda för att undvika den situation som Sverige nu har hamnat i?