Fru talman! I dag debatterar vi välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Det är på tiden. Inte helt förvånande ligger riksdagen flera steg efter den verklighet som kommunerna redan befinner sig i. Det vi gör nu är helt enkelt att anpassa kartan efter terrängen.

Under de senaste tio åren har allt fler tekniska och digitala lösningar börjat användas inom svensk äldreomsorg. Det underlättar för personalen, det ökar den enskildes självbestämmande och det stärker i många fall den personliga integriteten. Samtidigt gäller det förstås att hålla koll på utvecklingen och bevaka den enskildes rättigheter i sammanhanget.

Vad är det då för teknik vi pratar om? Jo, den inbegriper en rad olika saker. Det kan handla om digitala nycklar eller digitala nyckelskåp som, framför allt nattetid, underlättar för hemtjänstpersonalen som gör hembesök hos omsorgstagare. På många ställen använder personalen sin mobiltelefon för att låsa upp ett nyckelskåp vid dörren. På det viset kan de enkelt ta sig in i bostaden. Den formen av teknik underlättar för hemtjänstpersonalen men ökar också tryggheten för den enskilde, som vet att nycklarna till bostaden inte florerar runt på olika platser med risk att försvinna eller kopieras.

Vidare kan det handla om trygghetskameror hemma hos en enskild omsorgstagare där man i förväg kommit överens om när och hur personalen får använda kameran. Det kan handla om tillsyn på natten en eller ett par gånger utan att någon behöver låsa upp dörren och gå in i bostaden med risk för att störa den enskilde och göra ett ännu större intrång i den enskildes integritet. Samtidigt får personalen mer tid över till den som verkligen har behov av hjälp under natten, kanske med vändning eller att gå på toaletten.

Inne på ett äldreboende är det mer sannolikt att man använder trygghetssensorer än kameror. Beroende på hur man valt att använda sensorerna kan det innebära att personalen får indikationer om att någon klivit ur sin säng mitt i natten eller att någon blivit kvar inne på toaletten för länge. I stället för att störa den enskilde kontinuerligt möjliggör tekniken att man går in och stör bara när man får en indikation om att något är fel.

Just det här med att personal inte stör den enskilde under natten har visat sig leda till bättre sömn. Det kan i sin tur leda till mindre medicinering mot sömnproblem, som annars är vanligt bland många äldre. Det blir helt enkelt en vinst för både personalen och den enskilde. Allteftersom tekniken blir alltmer utvecklad kommer det också att finnas möjlighet till alltmer precisa och kvalificerade slutsatser om vad en enskild kan ha råkat ut för och om någon har behov av personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Ytterligare exempel på smart teknik är digitala läkemedelsgivare, som hjälper den enskilde att ta sina läkemedel vid rätt tid och i rätt dos. Även detta är något som kan göra tillvaron tryggare för den enskilde och dennes anhöriga samtidigt som personalresurser kan användas där de bättre behövs. Det kan också handla om möjlighet till digital kommunikation mellan den enskilde och omsorgspersonalen. Exempelvis kan en kommunsköterska göra digitala hembesök när det fungerar.

Fru talman! Ibland beskrivs välfärdsteknik som att det handlar om att ersätta personal med kameror, sensorer och datorer. Men det är ett väldigt skevt perspektiv på vad tekniken egentligen går ut på. Tekniken handlar i stället om att personalen ska kunna lägga sin tid på rätt saker. Genom att minska på monotona och rutinmässiga inslag i arbetet ökar man i stället möjligheten att lägga mer tid på omvårdnad och aktiviteter. Det kommer att leda till att det blir mer attraktivt att jobba inom omsorgen och kommer sannolikt att underlätta rekryteringen av ny personal i framtiden.

Välfärdstekniken har också tagits emot väl av många äldre och deras anhöriga. Acceptansen för att modern teknik och digitala lösningar används är stor, men det finns naturligtvis även de som känner oro när det gäller den personliga integriteten. Av just den anledningen är det viktigt med en uppdaterad lagstiftning som tydligare reglerar området.

Välfärdstekniken är tillåten att använda och används, som alla förstår, fullt ut även i dag. Men nu tydliggörs det även i lagstiftningen, och samtidigt anges hur den enskildes personuppgifter får användas. Det innebär i praktiken att man inte får samla in fler uppgifter än nödvändigt och inte heller lagra dem under längre tid än nödvändigt.

Fru talman! Välfärdstekniken har kommit för att stanna. Det är dessutom önskvärt att den byggs ut under kommande år, eftersom det bidrar till trygghet för såväl den enskilde omsorgstagaren som dennes anhöriga och personalen. Syftet med välfärdstekniken ska inte vara att spara på personal utan att nyttja personalen på bästa möjliga sätt, det vill säga till omvårdnad och aktiviteter. Och naturligtvis ska tekniken användas med stor hänsyn till den personliga integriteten.

Svensk äldreomsorg är i stort behov av förbättringar. Det råder det ingen tvekan om. Det visade både Coronakommissionens rapport efter pandemin och Riksrevisionens rapport om hanteringen av lex Sarah- och lex Maria-ärenden. Det finns mycket som behöver åtgärdas inom svensk äldreomsorg. Men en av de bitar som faktiskt kan hjälpa till att göra den bättre är välfärdsteknologin. Den ska vi ta vara på så att den bidrar till ännu bättre äldreomsorg framöver.