Herr talman! Jag har redan förklarat hur detta går till, att det inte är någon hemlig lagstiftningsprocess, vad det inte syftar till och vad det syftar till. Det är ett ökat samarbete kring de här frågorna. Sverige ingår olika typer av konventioner och fördrag ganska ofta. Vi gör det på olika områden. Vi gör det kring klimat. Vi gör det kring tobakskontroll. Vi gör det inom ramen för EU-samarbetet. Ja, där har vi olika typer av samarbeten.

Detta är fullt normalt. Det gör vi på område efter område. Det är inget som är särskilt speciellt eller annorlunda just när det kommer till hälsofrågor, utan det är något som Sverige gör hela tiden. Vi diskuterar. Vi fattar beslut. Vi lägger fram propositioner. Vi lägger fram saker för Sveriges riksdag när det gäller att ingå olika typer av förbindelser. Det är bilaterala avtal med andra länder. Det är multilaterala avtal med andra länder eller med internationella organ. Detta är självklarheter och förstås något som sker hela tiden, och det är inte något som är konstigt.

Svenska folket har sin suveränitet när det gäller att ingå denna typ av avtal och att lämna denna typ av avtal. Det är inte så att vi lämnar över makt till någon världsregering som sedan har att bestämma över svenska folket, utan vi har möjlighet att stifta de lagar och regler som vi vill ha, att ingå avtal och ha de regler som vi vill ha och också att lämna de avtal och regler som vi vill lämna. De möjligheterna kvarstår naturligtvis också i detta sammanhang.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.