Herr talman! Jag tackar interpellanterna för en mycket trevlig ton och en väldigt konstruktiv anda i denna väldigt viktiga fråga.

Precis som interpellanten och meddebattörerna för fram spelar folkhögskolorna en väldigt viktig roll i det svenska utbildningssystemet på lite olika sätt, kanske framför allt för att de ger möjlighet för dem som inte riktigt har kommit till sin rätt i den svenska skolan att på ett lite innovativt och annorlunda sätt få känsla och motivation för utbildning och inte minst möjlighet att läsa upp allmän kurs, som gör att de kan få behörighet för att sedan läsa vidare på någon form av eftergymnasial utbildning. Folkhögskolorna spelar alltså en väldigt viktig roll.

Det handlar naturligtvis också om de skräddarsydda utbildningarna när det gäller de vårdbehov som vi ser i kommunernas äldreomsorg. Många folkhögskolor bedriver yrkesinriktade utbildningar som verkligen svarar mot välfärdens behov. Folkhögskolorna spelar alltså en väldigt viktig roll i det svenska utbildningssystemet.

Det är därför mycket glädjande att höra att det finns en så bred enighet i riksdagen kring detta. Jag välkomnar verkligen det och tycker att det är en mycket trevlig ton i denna debatt.

En fråga som har ställts gäller styrningen. Jag delar uppfattningen att det är fråga om en målkonflikt och en avvägning. De senaste åren har vi sett olika typer av riktade och tillfälliga bidrag som har getts till denna verksamhet. Riksdagen har haft en bred enighet i fråga om att vi ska rikta ett antal bidrag till folkhögskolornas verksamheter. Detta står delvis mot de fria folkhögskolorna som i mångt och mycket ska bestämma detta själva. Så det finns en målkonflikt där.

Det gäller då att vi, som vi har haft en bred enighet om, slår vakt om att huvuddelen naturligtvis ska vara fri men att vi ibland, när samhällsbehoven är väldigt stora, kan vilja gå in med olika typer av riktade stöd.

Herr talman! Just nu ges det inga riktade stöd, utan det är generella förstärkningar som sker. Det är en förstärkning med 100 miljoner kronor nästa år. Och det är en ny permanent nivå. Det handlar alltså inte om några tillfälliga pengar, som det var under pandemin, utan det är permanenta pengar som gör att man kommer att kunna bygga upp en verksamhet där man vet de långsiktiga förutsättningarna, i skarp kontrast till när det ges tillfälliga bidrag, vilket skapar en stor ryckighet i verksamheten och gör det svårt att planera och att få en stabilitet i verksamheten.

Jag välkomnar att det finns en mycket stor politisk enighet kring detta, och jag tycker att det är en styrka att vi kan uppvisa att vi är överens. Både i regeringens budget och i Socialdemokraternas skuggbudget finns denna ambition med en höjning på 100 miljoner kronor med. Det tycker jag är en styrka för demokratin och en styrka för hela Folkhögskolesverige.