Fru talman! Segregation och utanförskap är djupt skadligt för samhället. Vi behöver göra stora ansträngningar och utföra ett hårt arbete för att se till att bryta segregationen och göra så att människor lyfts ut ur utanförskapet.

Det behövs massor av olika insatser från hela samhället. Det krävs breda och långsiktiga insatser. Det behövs åtgärder för att öka resurser och befogenheter för socialtjänsten. Det behövs bättre resurser till skola och fritidsverksamhet. Det behövs investeringar i segregerade bostadsområden. Det handlar om lärare, fältassistenter och idrottsföreningar som ska ha det stöd som behövs för att kunna ge barn och unga den framtidstro som de förtjänar. Barn som inte har getts modet att våga drömma är inget annat än ett fruktansvärt misslyckande.

Fru talman! Vi har de största ekonomiska klyftorna på väldigt länge, och det sätter djupa spår i samhället som delar upp människor och gör människor ofria. Det är människor som är socialt och ekonomiskt utsatta som behöver samhällets insatser som mest för att få bättre och andra levnadsvillkor.

Det är långtidsarbetslösa som behöver insatser för att kunna ta ett jobb. Det är investeringar som behövs för att bryta bostadssegregationen. Det krävs en politik som varje dag i veckan väljer att bryta skolsegregationen framför profiten.

Den här regeringen har satt kommuner på ekonomisk svältkur. Det kommer inte att stärka socialtjänsten. Det blir inte fler fältassistenter. Den här regeringen skär ned på stödet till utsatta bostadsområden. Den här regeringen har bristande politik och ambitioner för att bryta långtidsarbetslösheten. Det är därför man skär ned i budgeten för arbetsmarknadspolitiken.

Fru talman! Min fråga till statsrådet är: Tycker statsrådet att regeringens ansträngningar är i proportion till de faktiska samhällsproblemen?

(Applåder)