Herr talman! Den 7 oktober utsatte Hamas oskyldiga barn, mammor, pappor, mor- och farföräldrar från södra Israel för en fasansfull terrorattack. Hamas kidnappade också 240 människor, och över 1 200 människor miste sina liv. Det var alltså fler som mördades än under självaste kristallnatten. Det är därför lika oväntat som skamligt att just de händelserna har blivit inledningen på en av de kraftfullaste vågorna av antisemitism som vårt land har sett.

Jag hade möjligheten att två veckor efter attacken besöka kibbutzen Kfar Aza i Israel, som ligger nära gränsen till Gaza. Jag kunde med egna ögon se och bevittna resterna av de bestialiska grymheterna. Jag såg skyddsrum där terroristerna tagit sig in och urskillningslöst mördat alla därinne. Blodfläckar och skotthål fanns kvar liksom lukten av ruttnande blod.

Jag träffade evakuerade invånare från Kfar Aza - de som orkade. Vi satt i en stor cirkel, och de berättade en efter en om sina upplevelser. Mannen till vänster om mig satt och skakade medan han berättade att hans fru och tre barn kidnappats. Han sa att han inte ens var arg, men att han kanske blir det igen. Han ville bara ha hem dem. Flera personer i ringen berättade om döda och kidnappade familjemedlemmar.

Det här är vad antisemitismen kan leda till. Vi kan aldrig acceptera det.

(Applåder)