Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret och för att vi kan debattera denna viktiga fråga här i dag.

När den moderatledda regeringen 2007 införde det så kallade jobbskatteavdraget var det första gången som vi fick en skatteklyfta mellan den som arbetar och den som har annan inkomst. När löntagare fick jobbskatteavdrag omfattades inte personer med sjuk- och aktivitetsersättning av dessa skattesänkningar. Det innebär att personer som har dessa ersättningar betalar mer i skatt än andra. Det slår hårt mot personer med funktionsvariationer och mot svårt sjuka.

Den 1 januari 2024 ökar klyftan ytterligare. Pensionärer kompenseras med sänkt skatt när jobbskatteavdragen höjs den här gången - men inte personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Det drabbar dem som faktiskt inte kan arbeta. Över 260 000 personer i Sverige lever på sjuk- och aktivitetsersättning. Många får knappt 10 000 kronor i månaden innan skatten är betald, och det är svårt att leva på det. Att vara sjuk eller ha funktionsvariationer blir inte lättare av att man dessutom är fattig.

Ur rättvisesynpunkt finns det ingen rimlighet i att den som av olika orsaker för tillfället inte kan arbeta ska betala högre skatt än den som kan. Naturligtvis ska det löna sig att arbeta, och det brukar det göra om man har en heltidslön jämfört med exempelvis pension eller ersättning från socialförsäkringarna. Olika incitament som stimulerar till arbete finns redan inbyggda i dessa system. Dessutom finns en mängd andra starka drivkrafter att förvärvsarbeta som inte har med graden av beskattning att göra, nämligen viljan att arbeta och viljan att bidra.

Högavlönade ska lockas till att arbeta mer. De som inte kan arbeta ska straffas. Det är viktigt av flera skäl att ett skattesystem både är och uppfattas som rättvist, och den här skatteklyftan är djupt orättfärdig. Det är orättfärdigt att människor som har kroniska sjukdomar eller har drabbats av skador som gör att de inte kan arbeta betalar högre skatt än andra. Denna orättvisa skatteklyfta måste tas bort. Människor med sjuk- och aktivitetsersättning ska inte tvingas betala högre skatt än andra.

Förslaget innebär alltså att dessa personer betalar mer i skatt än andra. När vi hade samma situation när det gällde pensionärer var det också en orättvis skatteklyfta. Den har nu tagits bort, och det är väldigt bra. Men nu ökar det vi kallar funkisskatten därför att dessa människor, precis som jag har sagt, betalar högre skatt än människor som kan arbeta. Det tycker jag är skamligt, och det är därför jag har ställt frågan till finansministern hur hon motiverar den så kallade funkisskatten.