Herr talman! Dagens debatt sker under mycket allvarliga omständigheter. Jag delar mycket av det som flera föregående talare har framfört. Det gäller inte minst min socialdemokratiska kollega Azra Muranovic, som har tagit initiativ till den här interpellationsdebatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också passa på att framföra mitt djupa deltagande till alla dem som nu drabbas av detta fruktansvärda krig, oavsett varifrån man kommer. Jag har själv träffat personer hemma i Göteborg som har drabbats. De har släkt och vänner i området och har mist nära och kära.

Situationen på Gaza är fruktansvärd ur ett humanitärt perspektiv. Vi ser också hur Västbanken drabbas. Bosättningarna ökar. Över 1 000 människor har sedan den 7 oktober drabbats och fördrivits. Fortfarande har vi också gisslan som tagits av den fruktansvärda terrorrörelsen Hamas. Det finns för närvarande få tecken på ljus i denna fruktansvärda konflikt.

Världssamfundet har därför ett stort ansvar att agera och ta vara på alla människors rätt till mänskliga rättigheter, demokrati och en möjlighet att leva sitt liv i fred och frihet.

Herr talman! Det gläder mig att utrikesministern i sitt interpellationssvar är tydlig med att Sverige kommer att fortsätta att bedriva intensiva diplomatiska förhandlingar och ansträngningar för att säkerställa efterlevnaden av den internationella humanitära rätten. Jag tycker också att det är bra att utrikesministern är tydlig med att det inte finns någon annan väg framåt än en förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet.

Detta är viktigt att få sagt i den här kammaren, för vi ser att Israels Netanyahu förkastar tanken om en tvåstatslösning. Vi har också enskilda riksdagsledamöter som inte längre står upp för tvåstatslösningen. Det tycker jag är allvarligt, och därför vill jag tacka utrikesministern för att linjen är tydlig och klar gällande detta.

Problemet, och det har vi som har följt Israel sett under lång tid, är att ord sällan får konsekvenser. Det blir sällan så att det vi säger och det vi kräver av Israel följs upp: att den internationella humanitära rätten ska följas, att ockupation måste upphöra och att vi nu måste få till en tvåstatslösning. För detta har vi jobbat i många år. Båda parter måste vara ansvariga för en tvåstatslösning. Både Israel och palestinska företrädare måste ta detta ansvar.

Jag såg ett uttalande häromdagen av Ronald S Lauder, ordförande för den judiska världskongressen, där han säger: "En sådan process bör inledas omedelbart genom att Israel sträcker ut sin hand till Mahmoud Abbas, ledare för den palestinska myndigheten, och erbjuda sig att återuppta förhandlingarna om ett interimsavtal, eller till och med ett slutligt avtal för en tvåstatslösning [- - -] Historien kommer inte att förlåta oss om vi vid denna kritiska tidpunkt inte erbjuder fred trots krigets tragedi."

Därför är min fråga till utrikesministern dels om han delar denna uppfattning från Ronald S Lauder, som är ordförande för den judiska världskongressen, dels vilka ansträngningar som Sverige i konkret handling, utöver uttalanden, kommer att vidta. Kommer utrikesministern att kontakta israeliska företrädare med det här perspektivet, som också har framförts i interpellationssvaret? Hur ser utrikesministern vägen fram till en tvåstatslösning så att vi med tiden kan uppnå en långsiktigt hållbar fred?

(Applåder)