Herr talman! Ett stort ansvar för situationen i Gaza vilar på Hamas, som har styrt Gaza sedan 2007 och som återkommande har riktat urskillningslös raketbeskjutning mot Israel. Den brutala attacken den 7 oktober utgjorde kulmen på det hot som Hamas under åren har utgjort mot Israel.

Regeringen har med kraft fördömt Hamas terroristhandlingar. Vi kräver att Hamas villkorslöst friger gisslan och slutar att använda sjukhus som tillhåll och civila som mänskliga sköldar. Genom sitt cyniska och besinningslösa agerande håller Hamas inte bara 200 israeler och utländska medborgare i gisslan utan indirekt även 2 miljoner palestinier. Detta är oacceptabelt och ohållbart och måste få ett slut.

Azra Muranovic och Johan Büser har ställt frågor om vad jag gör från regeringens sida. Vi står naturligtvis i nära kontakt med EU. EU:s utrikesministrar diskuterade läget vid sitt möte den 13 oktober, och ett nytt informellt möte med EU:s utrikesministerministrar äger rum på måndag den 20 november efter den resa som EU:s höga representant för utrikesfrågor, Josep Borrell, nu företar i regionen.

Jag har själv de senaste veckorna samtalat med mina ministerkollegor från bland annat Israel, Egypten, Saudiarabien, Jordanien, Kuwait, Tunisien, Marocko och Algeriet, och genomgående finns det en samsyn om vikten av att säkerställa humanitärt tillträde till Gaza samt att undvika regional upptrappning.

Sverige och EU uppmanar till fortsatt skyndsamt, säkert och obehindrat humanitärt tillträde.

(TALMANNEN: Det är inte tillåtet att störa ordningen. Jag får be vakterna att genast utvisa dem som stör ordningen vid det här sammanträdet.)

Regeringen står bakom EU:s uppmaning till omedelbara pauser i krigföringen och upprättandet av humanitära korridorer för att humanitärt stöd under säkra förhållanden ska kunna nå civilbefolkningen.

Det har också ställts frågor om vikten av att arbeta med frågan om hur man respekterar regler. Hur reglerna om internationell humanitär rätt respekteras och huruvida krigsförbrytelser har begåtts måste bedömas från fall till fall utifrån den internationella humanitära rätten. Det är en fråga som kan prövas av rättsliga instanser, inklusive den internationella brottmålsdomstolen, ICC, som har en pågående undersökning rörande situationen i Palestina.

Jag beklagar att den resolution om humanitär vapenvila som antogs i FN:s generalförsamling den 27 oktober saknade en hänvisning till Israels legitima rätt att försvara sig, vilket bidrog till att Sverige tillsammans med en majoritet av EU:s medlemsstater valde att avstå vid omröstningen om resolutionen. Sverige och samtliga EU-medlemsstater röstade för ett kanadensiskt tilläggsförslag som fördömde Hamas terroristattacker och krävde ett omedelbart frigivande av gisslan, vilket dock inte antogs i församlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har varit tydlig om Israels rätt att försvara sig mot Hamas, och vi förblir lika tydliga: Denna rätt måste utövas i enlighet med den internationella humanitära rätten, precis som jag sa nyss.

Båda sidor har ett ansvar för att skydda den civila befolkningen. Direkta attacker mot civila och civil egendom är inte tillåtna, och den internationella humanitära rätten gäller i krig för alla parter och alltid, oavsett geografisk kontext. Det är fundamentalt att denna rätt efterlevs.

Jag beklagar djupt de civila dödsfall som har inträffat på såväl palestinsk som israelisk sida sedan den 7 oktober. Varje civilt dödsfall är en tragedi, och särskilt att så många barn har fallit offer för striderna. Den internationella humanitära rätten föreskriver, som jag har sagt tidigare, att barn ska skyddas särskilt.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson och Magnus Resare (båda M).