Herr talman! Jag ställer mig bakom utskottets förslag i betänkandet.

Vi debatterar ett paradigmskifte när det gäller svensk mediepolitik och relationen mellan staten och nyhetsmedier. Från att ha varit ett mediestöd grundat på rättighet utifrån hur många prenumeranter och hur stor upplaga man har går det nu över till ett statligt stöd grundat på hur redaktionen ser ut och vilka behov som finns. Riktigt välmående tidningar utan egentligt behov av stöd kan alltså bli utan. Huvudinriktningen är, som vi har hört tidigare talare säga, lokal och regional nyhetsförmedling.

Vi har haft skiften tidigare när det gäller medieutveckling. Under mellankrigstiden, mellan första och andra världskriget, skedde en genomgripande medial förändring som innebar att informationsflödet ökade väsentligt och det blev möjligt att nå ut med budskap till hela landets befolkning mycket snabbare än tidigare.

De flesta av oss har vuxit upp med papperstidning att läsa till frukosten, och det har varit en både trygg och trevlig faktor. Kvällstidningarna har också haft en betydelse, även om förtroendet för morgontidningarna har varit betydligt större. Vi är många som håller fast vid att det är en speciell känsla att hålla i en papperstidning. Det har också gjort att den betalda papperstidningen hållit ställningarna kanske längre än vi trott. Tronskiftet lär ha varit år 2020, då de digitala prenumerationerna på tidningar blev fler än för den betalda papperstidningen.

Det är också viktigt att förstå mediernas roll. Ibland kallas medierna för den tredje statsmakten, som kontrollerar den första makten, riksdagen, och den andra makten, regeringen. Det ger också tidningarna stor makt.

Herr talman! Rättighetsstödet utifrån upplaga och prenumeranter tas nu bort. Den gamla formen av stöd var det nödvändigt att byta ut eftersom EU-kommissionen inte hade godtagit det. EU-kommissionen har tryckt på så att ett modernt så kallat teknikneutralt statsstöd ska börja gälla den 1 januari 2024. Vi lägger alltså det gamla rättighetsbaserade mediestödet åt sidan.

Det som gäller från den 1 januari är alltså ett redaktionsstöd som är behovsstyrt. Från statens synvinkel kommer det nya mediestödet att utgöra en fast kostnad, det vill säga den skenande kostnadsutveckling som tidigare tornade upp sig vid horisonten stoppas nu, och staten sätter en gräns för vad mediestödet får kosta. Men de nivåerna kan givetvis också modifieras framöver. Nu har också utredaren sagt att det finns möjligheter att korrigera så småningom. Det är i och för sig självklart.

Som jag sa är den nya inriktningen lokal och regional nyhetsförmedling. Det har skapat oro i en kategori av tidningar, rikstäckande så kallade fådagarstidningar eller nischtidningar. De är tidningar med nationella nyheter, eller nyheter som tar upp lokala nyheter på ett nationellt plan.

Låt mig ge några exempel på sådana tidningar: Aktuellt i Politiken, som är socialdemokratisk. Dagen, som bygger på en kristen ideologi. Nu, som är liberal. ATL, oberoende lantbruksjournalistik. Syre, som är grön. Dagens ETC, som jag tror är neutral, möjligen vänster.

Herr talman! Jag fanns med i den parlamentariska referensgrupp som skapades när Mats Svegfors utsågs till utredare av den nya mediepolitiken. Från allra första början lyfte jag upp fådagarstidningarnas viktiga demokratiska roll och betydelsen av mångfald. Mats Svegfors är ju en oerhört kunnig person, och jag ser i utredningen att han lyssnade på oss. Men den oro som finns hos fådagarstidningarna måste tas på allvar. Till de allra viktigaste inslagen i Svegfors utredning och regeringens proposition hör just mångfaldsklausulen. Så här formuleras syftet med det nya mediestödet i regeringens proposition:

"Att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet. Syftet ska uppnås huvudsakligen genom att mediestödet främjar tillgången på lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet, men" - lyssna! - "även genom att stödet bidrar till en mångfald av allmän nyhetsjournalistik av hög kvalitet."

Herr talman! I det nya systemet är det mediestödsnämnden som avgör vilka som ska få stöd. Det kommer att göras en samlad bedömning om tidningen uppfyller kriterierna och vilket behov av stöd som finns. Sedan fattas beslut.

För de rikstäckande fådagarstidningarna som jag har lyft fram här i dag och sedan ett halvår tillbaka finns det möjlighet att söka redaktionsstödet enligt det nya systemet. Såvitt jag förstår gäller det att åberopa betydelsen av mångfald. Om det inte går att få redaktionsstöd är det övergångsstödet som gäller. Det är en femårig avtrappning av stödet. Men det går också att söka redaktionsstödet på nytt efter ett år med övergångsstöd, prövas igen och då komma in i det nya systemet.

Sista ordet är inte sagt! Det är inte kört, och min förhoppning och tro är att regeringen ser värdet av den demokratiska funktion som tidningarna har i vårt samhälle, inte minst när man ska ta sig an förordning och föreskrifter och modifiera hela sammanhanget.