Fru talman! Presstödet infördes på 70-talet. Vi fick en fin historielektion av Ida Karkiainen, måste jag säga. Att det behöver göras om råder det inga tvivel om. Det tycker vi både i politiken och i branschen. Men det räcker inte att bara tycka så. Vi måste helt enkelt få ett nytt mediestöd på plats.

Den av EU kommissionen godkända förordning som vårt nuvarande system vilar på kommer att upphöra vid årsskiftet. Det är där vi befinner oss nu.

Vad har då hänt fram till i dag? I oktober 2021 tillsatte den förra regeringen en utredning, ledd av Mats Svegfors, vars uppgift var att utreda ett nytt press- och mediestöd. En av utgångspunkterna i den nya utredningen var att ta hänsyn till de grundläggande överenskommelser som gjordes i bred politisk samsyn vid införandet av mediestödet 2018.

Den samsynen och tillika syftet med utredningen gällde att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet. Det är nu den utredningen som har legat till grund för propositionen Ett hållbart mediestöd för hela landet, som är dagens ämne för debatt.

Fru talman! Marknaden för svenska nyhetsmedier är under en stark förändring, vilket till stor del beror på digitaliseringen. Glädjande nog läste jag häromdagen att andelen pojkar och flickor som dagligen läser böcker och tidningar ökar i alla åldrar från noll till 18 år. De som är noll år läser förstås inte, utan det gäller de andra som är läskunniga. Andelen har ökat enligt undersökningen Ungar & medier 2023 och enligt en annan undersökning som heter Småungar & medier 2023. Samtidigt minskar också andelen barn som inte läser alls.

Så bra det skulle kunna bli för dessa ungdomar, som med det nya mediestödet kan ta del av rejält lokala nyheter, granskningar och bevakningar i den kommun där de bor. En och annan kanske rent av vill bli politiker eller kanske läser till journalist. Det vore en väldigt trevlig konsekvens som jag välkomnar.

Vi behöver för demokratins skull en medial offentlighet i hela landet. Därför föreslås det i propositionen att medier med betydelse för demokratin på lokal och regional nivå ska prioriteras. Det torde innebära att det primära syftet med det nya mediestödet är att främja tillgången till allmänna nyhetsmedier över hela landet. Om man med mångfald menar att alla politiska tidningar ska få pengar är det inte vår bild av hur mediestödet ska användas.

På sidan 173 i utredningen läser jag att syftet "bör därför vara att främja tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling över hela landet, det vill säga så långt möjligt i landets samtliga kommuner och regioner".

Av våra 290 kommuner är det drygt 200 kommuner som har 30 000 invånare eller färre. För att inte tala om de kommuner som ligger kring 10 000 invånare eller färre. Det är hela 87 stycken. Det vore väl fantastiskt om det så långt det är möjligt fanns en lokal nyhetsredaktör i varje kommun, eller i nästan varje kommun, som kan förse dess invånare med nyheter, granskning och bevakning.

I dag har en väldigt stor andel av dem som bor på landsbygden eller i mindre kommuner ingen journalist som bevakar eller granskar det samhälle som de bor i. Det vill regeringen ändra på.

Fru talman! Nyhetsförmedlingen ska vara av betydelse för demokratin. Det låter ju bra. Men vad betyder det i praktiken? Ytterst handlar det om att demokratin ska kunna hantera gemensamma angelägenheter i samhället. Artiklar eller inslag i exempelvis en lokal tidning där man skriver om kultur- eller nöjesliv kan ha betydelse beroende på hur de kommunala besluten har fattats.

Runt om i Sverige i dag finns det områden där det är särskilt svårt att på kommersiella grunder bedriva nyhetsbevakning och granskning. På dessa platser är det därför extra viktigt att den lokala journalistiken stöttas.

Ett nytt mediestöd kan se till att allmänhetens tillgång till oberoende och kvalitativ nyhetsförmedling stärks. Det är därför det är så viktigt att ett nytt mediestöd prioriterar lokala och regionala medier. Det är således i grunden fråga om ett demokratistöd snarare än ett branschstöd.

Men när staten ska dela ut pengar måste det finnas villkor. Det torde stå helt klart att får man stöd innebär det också att man bidrar till demokratin.

Några av de villkor som nämns i propositionen är exempelvis att man ska ha ett exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll. Man ska ha en egen titel med självständiga redaktionella resurser och en ansvarig utgivare. Man ska också vara tillgängliggörande för dem med funktionsnedsättning.

För att medier ska komma i fråga för det nya mediestödet behöver man ta hänsyn till demokratiaspekten, det vill säga att det som publiceras inte väsentligt får verka mot grunderna för vårt demokratiska styrelseskick eller väsentligt vara i konflikt med respekten för allas lika värde, människors frihet och integritet.

Fru talman! Kan det då finnas risker med ett demokrativillkor ur ett yttrandefrihetsperspektiv? I juridiskt hänseende regleras yttrandefriheten i regeringsformen. Där framgår att var och en, gentemot det allmänna, har vissa fri- och rättigheter.

För att tillämpa demokrativillkoret är det viktigt att de värderingar som kommer till uttryck går att härleda till de värderingar som återfinns i vår grundlag. Propositionen innehåller en övergripande inriktning och vissa principer. Men alla konkreta villkor om utgivning och stödets storlek kommer i en förordning.

Målet med en mediepolitik där staten är inblandad med ekonomiskt stöd måste vara att stödja yttrandefriheten, mångfald och oberoende. Det finns således goda möjligheter att nu ta vara på detta tillfälle och se till att hela Sverige finns med på den mediala kartan i form av lokal rapportering och granskning.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i KU:s betänkande om ett hållbart mediestöd för hela landet.