Fru talman! Jag yrkar bifall till Socialdemokraternas reservation 1 i betänkandet som vi nu ska debattera.

Varför ger vi stöd till pressen? Det kan man fråga sig. Låt mig backa tillbaka i historien en bit, närmare bestämt till 1766. Då får Sverige sin första tryckfrihetsförordning. Det är också världens första. Detta leder till en tidningsboom. Inom loppet av sex år startas 80 tidningar. Sedan kommer förvisso andra tider, och Gustav III sätter stopp för tryckfriheten.

Det dröjer sedan ända fram till 1830 innan det som kan kallas den moderna pressens födelse sker, nämligen när Lars Johan Hierta den 6 december 1830 ger ut det första numret av Aftonbladet. Därefter växer dagspressen och gör stora genombrott i Sverige fram till ungefär 1940-talet. Då börjar antalet tidningar minska. Under 1950-talet försvinner i genomsnitt fem tidningar per år. Krisen för dagspressen börjar debatteras på allvar i början av 1960-talet.

År 1963 får Sverige sin första pressutredning. Den beskriver hur den största tidningen på en marknad kommer att ta över på de mindres bekostnad, vilket påverkar mediemångfalden negativt. År 1971 inför Sverige presstöd till andratidningarna. Sedan dess har presstödet utretts många gånger. Men det har egentligen inte gjorts några avgörande förändringar, trots att medielandskapet förändrats drastiskt.

Det finns de som argumenterar för att det egentligen inte borde finnas något statligt mediestöd, med hänsyn till att mediesektorn ska vara så oberoende som möjligt. Men jag vill mena att det finns goda argument för ett statligt mediestöd. Hela Sverige ska ha tillgång till mediemångfald och journalistisk bevakning. Storumanborna liksom Stockholmsborna har rätt att veta hur deras kommunala pengar används och hur deras valda företrädare sköter sina uppdrag. Marknaden löser inte detta på egen hand. Därmed behövs ett offentligt finansierat medie- och presstödssystem.

För mig grundar det sig också i värderingar och principer. Mediestödet har till syfte att värna medborgarnas möjlighet till informationsinhämtning, så att de ska kunna delta i och påverka samhällsdebatten på jämlika grunder. Journalistik och debatt är en väsentlig del i samhällsbygget och alldeles för viktigt för att överlåtas åt marknadsprinciper.

Se på vår eländiga samtid just nu! Krigen och konflikterna eskalerar runt om i världen. I och med detta sprids både desinformation och propaganda. Oberoende nyhetsjournalistik av hög kvalitet är kanske viktigare än någonsin.

Det behövs ett nytt system. Det stora utbud av lokaltidningar som en gång fanns har blivit betydligt mindre. Så gott som alla brottas med svikande annonsintäkter när de lokala annonsörerna erbjuds lägre priser och bättre målgruppsanpassning av globala digitala aktörer såsom Facebook och Google.

De stöd som finns i dag har onekligen en rad problem. Driftsstödet hamnar ibland hos stora välmående aktörer som får ett incitament att inte öka sin räckvidd så mycket som möjligt, då de i så fall skulle mista stödet. Andra aktörer, som fådagarstidningar, har inte fått någon uppräkning av stödet på länge. I dagsläget hamnar betydande delar av stödet i stora och mellanstora städer när behovet finns på mindre orter och där befolkningen bor glesare.

En annan problematik är att många duktiga journalister finner en tryggare försörjning med bättre arbetsvillkor som kommunikatörer i privat eller offentlig verksamhet. Antalet kommunikatörer blir större, och antalet journalister blir mindre. Det finns ingen motsättning, men detta skildrar en problematisk utveckling.

Allt detta ger sämre grund för den så viktiga lokala journalistiken och därmed också den lokala demokratin. Ska det i hela landet finnas tillgång till lokal journalistik som bevakar de frågor som ligger nära människor måste vi också ta politiskt ansvar för det. Det krävs därför ett nytt mediestöd som fokuserar på en livskraftig journalistik med lokal förankring och täckning över hela landet och en mångfald av medier, så att vi säkerställer en fri åsiktsbildning.

Fru talman! Ett nytt system har arbetats fram. Vi socialdemokrater ställer oss bakom det grundläggande syftet med det nya stödet, nämligen journalistik i hela landet - mer journalistik i hela landet.

Men vi är inte eniga, och tyvärr gäller det inte enbart frågor i marginalen. Vi har stora farhågor. Det är farhågor som vi delar med branschen och som remissinstanserna som svarat på förslaget gett uttryck för. Jag blev inte mindre orolig när jag hörde föregående talare från Sverigedemokraterna berätta om syftet med stödet.

Det nya mediestödet riskerar att bygga höga trösklar för nya medier att starta, vilket riskerar att gynna de resursstarka aktörerna och minska mångfalden. Det är bra att det nya stödet fokuserar på lokal journalistik i hela landet, men det får inte ske på bekostnad av mångfalden. Vi riskerar att få vita ämnesfläckar. Vi riskerar också att tappa andratidningarna på orterna. Det är fråga om tidningar som, precis som föregående talare sa, råkar vara socialdemokratiska. Dessa är få till antalet, sju eller sex beroende på hur man räknar. Jämfört med antalet borgerliga ledarsidor är det en ganska skral samling, ska sägas i detta sammanhang. Men också nationella tidningar drabbas, såsom Nu, Dagen och AiP.

Presstödets syfte är att kunna bevara en mångfald på de lokala dagstidningsmarknaderna. Det anser jag ska gälla även med det nya systemet och för framtiden. Målet med att ha ett presstöd är att det ska bidra till allsidig nyhetsförmedling, debatt och opinionsbildning i hela landet, med flera röster och fri åsiktsbildning. Ni har hört Sverigedemokraterna i den här debatten; det finns alltså ett syfte att specifikt attackera S-tidningar.

En annan sak är att stödet riskerar att ätas upp av stora välmående medier i stället för att gå till dem som är i behov av stöd. Dessutom är det demokrativillkor som regeringen föreslår urvattnat jämfört med utredningens, vilket är olyckligt.

Vi kräver också att regeringen inför en kontrollstation som utvärderar det nya stödet redan om några år, så att vi inte får en oåterkallelig utveckling åt fel håll. Vi socialdemokrater utesluter inte att kontrollstationen även ska inkludera ekonomiska förutsättningar inför framtiden. Vi är beredda att diskutera ekonomin i det här.

Vi vill se lägre trösklar. Vi vill se en stark mediemångfald. Vi vill se ett demokrativillkor värt namnet och ordentlig uppföljning och utvärdering. Det är alltså inga marginalfrågor vi har synpunkter på.

Fru talman! Många medieföretag har nu sagt att de har svårt att överblicka de ekonomiska förutsättningarna för nästa år och framåt. Trots att ett nytt system ännu inte är på plats ser vi redan nu konsekvenser av det nya systemet. Det är nyheter som kom bara häromdagen. Detta är konsekvenser som pekar på både en sämre mediemångfald och färre journalister i hela landet - precis motsatsen till det vi beskrev som syftet med ett nytt mediestöd.

Många avgörande detaljer finns reglerade i den förordningstext som ska beslutas av regeringen. Det ligger därför nu ett stort ansvar på regeringen att se till att de här konsekvenserna inte blir så stora som vi befarar - om det nya mediestödet får godkänt av EU vill säga; det beskedet har vi ännu inte fått. Klockan klämtar. Det nuvarande stödet löper ut vid årsskiftet, och det är inte utan att man får känslan att regeringen är ute i sista minuten.

Fru talman! Det är synd att vi inte är överens i alla dessa delar. Det har ur en historisk synpunkt varit viktigt att ha breda politiska uppslutningar kring presstödet. Om vi politiskt lyckas skapa en stabil och långsiktig mediepolitik finns förutsättningar för mer journalistik till fler och därmed också en mer välmående demokrati.