Fru talman! Vi lever i en globaliserad värld. Svenska företag är framgångsrika på en global marknad och gör förvärv och andra investeringar över i stort sett hela världen. På samma sätt gör utländska företag investeringar i Sverige.

För Sverige som en öppen ekonomi med omfattande internationell handel är utländska direktinvesteringar viktiga för vårt näringslivs utveckling. Samtidigt finns det risker med att utländska aktörer investerar i skyddsvärd verksamhet i Sverige. Majoriteten av de utländska investeringar som görs i svenska företag är värdefulla och helt oproblematiska, men vissa av dem är förenade med stora säkerhetsrisker. Den säkerhetspolitiska utvecklingen har exempelvis visat på riskerna med att främmande makt kontrollerar kritisk infrastruktur och får inflytande inom exempelvis försvars- och säkerhetsindustrin.

Det finns med dagens regelverk inte tillräckliga förutsättningar att hindra utländska investeringar i svenska företag vars verksamhet, information eller teknik har betydelse för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Sådana investeringar måste kunna granskas och, om nödvändigt, stoppas.

I en EU-förordning från 2019 som tidigare berörts skapades ett rättsligt ramverk för granskning av utländska direktinvesteringar som kan påverka säkerhet eller allmän ordning. I de flesta medlemsstater har regelverk kring utländska direktinvesteringar redan införts. I den proposition som riksdagen nu debatterar och ska ta ställning till föreslår regeringen ett helt nytt regelverk som gör det möjligt att hindra investeringar som kan inverka skadligt på svenska säkerhetsintressen. I majoriteten av EU:s medlemsländer finns som sagt redan nationella granskningssystem på plats. Det är viktigt att vi får detta på plats även i Sverige.

I propositionen föreslås ett granskningssystem som ska omfatta investeringar i företag som bedriver samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet definieras i lagen som verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden och säkerhet.

Granskningssystemet ska också omfatta säkerhetskänslig verksamhet enligt säkerhetsskyddslagen, verksamhet som rör kritiska råvaror, exempelvis gruvindustrin, samt verksamheter som i stor omfattning behandlar känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska meddela föreskrifter om vilka verksamheter som ska omfattas av lagen. I utredningen som ligger till grund för propositionen föreslås att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, ska utses till granskningsmyndighet.

Granskningssystemet innebär att den som vill genomföra en investering i skyddsvärd verksamhet ska vara skyldig att anmäla detta till granskningsmyndigheten i de fall investeraren skulle få direkt eller indirekt inflytande över verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett granskningssystem för utländska direkt-investeringar till skydd för svenska säkerhets-intressen

Inom 25 dagar efter att anmälan inkommit ska granskningsmyndigheten besluta att antingen lämna anmälan utan åtgärd eller inleda en granskning. Granskningsmyndigheten kan också inleda en granskning på eget initiativ. Granskningen ska avslutas inom tre månader från det att myndigheten har beslutat att inleda granskningen. Men om det föreligger särskilda skäl kan granskningen pågå i upp till sex månader.

Om man i granskningen konstaterar att investeringen bedöms vara skadlig för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning och säkerhet i Sverige ska investeringen förbjudas eller godkännas med särskilda villkor.

Granskningssystemet kommer att vara tillämpligt oavsett investerarens nationalitet eller säte. Det innebär att även svenska investeringar i skyddsvärd verksamhet kommer att omfattas av granskningsförfarandet. Om inhemska investeringar utelämnas från granskningssystemet skulle det innebära en risk för att utländska investerare kan kringgå regelverket. Det kan exempelvis ske genom att investeringar i ett svenskt företag görs via ett annat svenskt företag - det är inte helt ovanligt - men detta företag kan ytterst ägas av utländska intressen. Det kan också vara rena bulvanförhållanden där en svensk medborgare gör investeringar på uppdrag av främmande makt.

Detta är en risk som man måste ta på allvar. Det finns i så fall en uppenbar risk att exempelvis Kina, som jag har berört tidigare, skulle kunna använda den typen av förfaranden och därmed helt kringgå granskningsförfarandet och möjligheten för Sverige att stoppa direktinvesteringar i landet. Jag tycker alltså att Centerpartiet tar lite för lätt på den risken. Om man hamnar i en sådan situation skulle det också minska transparensen kring ägarförhållanden och vilka som ligger bakom investeringar.

Vad gäller att granskningssystemet även borde omfatta investeringar i medieföretag lyfter reservanten, Centerpartiet och i det här fallet Ulrika Liljeberg, fram i allra högsta grad relevanta frågeställningar om informationspåverkan från främmande makt. Regeringen gör emellertid bedömningen att ett granskningsförfarande skulle strida mot den grundlagsskyddade etableringsfrihet som återfinns i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och att det därmed inte är möjligt att gå vidare med ett sådant förslag.

Problemet med att undanta svenska investerare har berörts tidigare. Det skulle öppna dörren för helt andra förfaranden. Det är en viktig fråga, men man måste hitta andra vägar för att komma åt den problematiken.

Slutligen gäller det utvärdering av lagstiftningen, som också tas upp i en reservation. Det ligger i regeringens uppdrag att ständigt följa upp rättstillämpningen. Det är rimligt att förvänta sig att man gör det även i detta fall. Det finns också starka intressen när det gäller att granska och följa denna lagstiftning, och de kommer att påtala om det finns brister.

Med denna lagstiftning får Sverige ett gediget regelverk som skapar förutsättningar att upptäcka och ytterst stoppa investeringar som utgör hot mot svenska säkerhetsintressen. Det är välkommet och viktigt i en tid med sådana säkerhetspolitiska spänningar som vi inte har sett sedan före Berlinmurens fall.

Jag vill därför avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i sin helhet.