Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är väldigt märkligt att om man anser att saker har varit underfinansierade och kostnaderna ökar så skär man ned ännu mer. Det är en logik som inte går ihop för mig i alla fall.

Jag vill nämna en sak som generaldirektören sa när han var i socialförsäkringsutskottet. Jag frågade vad den bristande nivån på anslag kommer att få för effekter. Han sa att allt påverkas, och det förstår man. Men han tog framför allt upp ett exempel som jag tycker är ganska talande när det gäller det som jag tog upp förut om att det är dumsnålt att försöka spara på förvaltningsanslag. Han menade att en effekt som dessa nedskärningar får är att det blir längre svarstider på telefonservice. Många människor som hör av sig till Försäkringskassan gör det via telefon. I oktober hade väntetiden ökat från strax under 10 minuter till 27 minuter. Det är tråkigt i sig. Men det får också effekten att de handläggare som svarar i denna telefonservice tvingas ha längre telefonsamtal eftersom de måste börja samtalen med att lugna arga människor innan de kan komma till ärendet. Det gör att det blir än mer ineffektivt när man skär ned på servicenivån. Det är alltså dumsnålt att inte ge Försäkringskassan de anslag som de behöver för att genomföra de olika verksamheter och åtaganden som vi här i Sveriges riksdag har bestämt att de faktiskt ska genomföra.

Vi visste redan i somras att en familj som ansökte om assistansersättning för sina barn fick veta att den skulle förbereda sig på att vänta i sex månader på besked. Man har också sagt upp alla de pensionerade handläggare som hade tagits in extra för att hjälpa till. Därför befarar jag att situationen i dag är ännu värre.

Därför undrar jag: Vad ska Försäkringskassan enligt statsrådet sluta göra?

(Applåder)