Herr talman! Jag tackar för det tidigare svaret.

Det är bra att regeringen fortsätter att jobba enligt plan när det gäller just omställningsstudiestödet, som jag väljer att fokusera mitt anförande på. Problemet är bara att verkligheten ibland förändras, och när verkligheten förändras behöver också politiken vara på tå och kunna agera utifrån den nya verkligheten. Vi har sett det under pandemin, vi har sett det när det är inflation och vi ser det i dag med det säkerhetspolitiska hot som finns i dag.

När det gäller omställningsstudiestödet och det massiva trycket är det fantastiskt att det är så många som vill ställa om, utbilda sig och skapa sig en bättre framtid och en bättre ställning på svensk arbetsmarknad. Då måste alla departement inom alla utgiftsområden vara beredda att steppa upp.

Anslaget ökar enligt den planenliga ökning som skedde vid sjösättningen. Men man behöver vara snabbfotad när ansökningar om detta stöd kommer in i snabb takt. Man behöver då öka bemanningen så att människor i alla fall får ett svar. Oavsett om svaret är positivt eller negativt från myndigheterna måste de som söker detta stöd kunna förvänta sig ett svar inom rimlig tid. Det är därför som Försäkringskassan i sitt budgetäskande för den kommande treårsperioden anser att de behöver 60 miljoner kronor mer än vad som tidigare var beräknat.

Då hamnar vi i detta att det är jätteviktigt med pengar. När det gäller en så avgörande reform som huvudavtalet på svensk arbetsmarknad och det handlar om 60 miljoner kronor för Försäkringskassan och 50 miljoner kronor för CSN - det är vad myndigheterna i Sverige kräver - då behöver regeringen steppa upp, och då behöver alla ministrar i regeringen steppa upp.

Därför ställer jag frågan: Vad gör statsrådet Tenje för att säkerställa att regeringens och statens åtagande gällande huvudavtalet faktiskt fullföljs?

(Applåder)