Fru talman! Jag tackar på nytt för svaret från ministern.

Man ska kanske inte hänga upp sig på formuleringar, men min uppfattning är att man inte kan vara utsatt för en koranbränning. Det är ingen som utsätts för någonting när man eldar en bok. Som sagt; man ska inte hänga upp sig på exakta formuleringar, men jag vill ändå få fört till protokollet att jag absolut inte tycker att någon blir utsatt bara för att en bok eldas. Det är en del av vår yttrandefrihet, givet att man exempelvis har sökt demonstrationstillstånd eller vad det kan röra sig om. Det är ingen som kommer till skada därför att en bok eldas.

Det är en annan sak om tiotusentals personer står 200 meter härifrån och skriker: From the river to the sea, Palestine will be free. Det innebär indirekt att alla judar i regionen antingen måste migrera från det land där de har en kulturell och religiös hemvist eller så ska de slaktas. Det är per definition vad man ger uttryck för när man säger att man vill att Palestina ska finnas från havet till floden.

Detta är ett helt annat bekymmer än att en helig skrift blir uppeldad, det vill säga det är betydligt värre att uppvigla till våld och att stå bakom ett raderande av Israel som stat och därmed de judar som lever och verkar där. Jag noterar att det nästan dagligen har skanderats fritt på svenska gator och torg.

Jag konstaterar också att detta är ett utbrett bekymmer. Även om ministern inte har tillstått att det är ett bekymmer att antisemitismen är utbredd inom den muslimska populationen, har ministern åtminstone pekat på personer med bakgrund från Mellanöstern - även om muslimer är en mer korrekt benämning av vilka som är berörda. Jag tror inte att de israeler som bor i Israel, som råkar ligga i Mellanöstern, har så mycket antisemitism bland sig.

Har ministern fört en dialog med de muslimska trossamfunden? Varför har de inte fördömt Hamas terrorattack?