Fru talman! Som jag inledde med att säga är det många ministrar, politiker och myndigheter som gemensamt behöver kraftsamla för att lyckas trycka ut gängkriminella och andra typer av extremister från det offentliga Sverige och från de positioner där de strategiskt valt att placera sig i nuläget.

Ett par områden som väldigt tydligt berör ministern är, förutom ungdomsaspekten på det hela, just trossamfund och idrottsföreningar, som ju tillhör ministerns portfölj. Det finns exempel på hur sådana har nyttjats som punkter för radikalisering eller som mötesplatser för extremister. Både religiösa extremister och gängkriminella har sett förutsättningar att genom en idrottsrörelse eller genom ett trossamfund och dess lokaler hitta mötespunkter där man kan träffa unga. Där har man kunnat verka för att involvera dem i olika typer av kriminalitet eller extremism.

Min sista fråga är om det inom ramarna för ministerns portfölj finns några tankar när det gäller åtgärder för att minimera kontaktytorna mellan sådant som interpellationen berör, alltså IS-återvändare eller andra islamistiska extremister, och barn, unga och andra som kan tänkas röra sig i trossamfundssammanhang eller inom ramarna för idrottsutövning.