Herr talman! För en vecka sedan kom jag hem från en resa till Ukraina. Intrycken är minst sagt starka. Det är ett invaderat Ukraina som på många sätt imponerar, inte minst när det gäller på vilket sätt man behåller en normalitet i det onormala. Barn går till skolan. Elen funkar ofta. Man kan ladda sin mobiltelefon. Bombade vägar, broar och hus byggs upp. Bolibompa bubblar på. Människor går till jobbet varje dag trots att ett krig rasar.

Vilka lärdomar kan Sverige och statsrådet Carl-Oskar Bohlin dra av den ukrainska stoiska motståndskraften?