Herr talman! Jag noterade också talmannens annonsering av den interpellationsdebatt vi har i dag. Det är faktiskt min femtionde interpellationsdebatt i kammaren, så det är lite högtidligt. Den gäller en viktig och angelägen fråga som rör järnvägsunderhållet.

Jag har avgett mitt svar och skulle vilja utveckla lite gällande trädsäkring på ett generellt plan. Jag kan konstatera att trädsäkring är ett prioriterat område inom järnvägsunderhållet och har varit det ända sedan stormen Gudrun 2005. Då blev över 300 000 hushåll strömlösa. Miljontals kubikmeter skog föll, och vägnätet och järnvägsnätet slogs ut. Det tog en månad innan alla tågsträckor var i drift igen. De drabbade vägarna kunde öppnas för trafik ett dygn efter stormen.

Efter stormen Gudrun beslutade Trafikverket 2006 att minst 450 mil strategiskt viktig järnväg skulle trädsäkras. Arbetet med att avverka träd som kan falla på kontaktledningar eller i spårområdet inleddes och pågår fortfarande som en del av Trafikverkets underhåll.

Just underhållsarbetet när det gäller järnväg är en prioriterad fråga för regeringen. Vi har gett Trafikverket i uppdrag att vässa det arbetet.

När det gäller prioriteringsordningen för banor som ska säkras tillämpar Trafikverket tre kriterier. Det första kriteriet är hur många trädfel, det vill säga när träd på något sätt stört trafiken, en bana har haft de senaste åren. Det andra kriteriet är hur viktig en bana är för transportsystemet i stort. Är banan en viktig nod för resande, eller går det mycket person- och godstrafik längs densamma? Det tredje kriteriet är om upprustning av en bana planeras inom de närmaste åren. Installationsarbetet vid kontaktledningsbyten underlättas av nyligen genomförd trädsäkring. På så sätt minskar risken för att fallande träd ska förkorta livslängden på nya anläggningar.

När det gäller bytet av Viskadalsbanans spår och kontaktledningar har jag informerats om att detta var tidskritiskt eftersom Viskadalsbanan skulle användas som omledningssträcka i samband med byggnationen av Västlänken. Åtgärderna planerades därför med relativt kort framförhållning när det stod klart att omfattande godstrafik skulle omledas på banan. Det fanns då inte möjlighet att koordinera plankorsningsåtgärder med spår- och kontaktledningsarbetena eftersom sådana åtgärder är tidskrävande att planera och genomföra på grund av lantmäteriförrättningar och förhandlingar med markägare, som jag var inne på i mitt svar, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt är det så detta sker i dag, och det är den information jag har fått kring just Viskadalsbanan. Jag har stor respekt för att ledamoten visar förståelse för att jag som enskilt statsråd inte kan kommentera enskilda ärenden och att det inte ankommer på regeringen att detaljstyra myndigheten. Men det är viktigt att järnvägsunderhållet blir ännu bättre, att man använder ny teknik och nya innovationer för att kunna planera underhållet och att man också har ett förebyggande underhåll som kommer in tidigare för att se till att vi har en robust, säker och tillförlitlig infrastruktur i Sverige.

Jag träffade på morgonen i dag en av underhållsentreprenörerna, som använder drönare i sitt järnvägsunderhåll för att kunna ta del av bilder uppifrån och få bättre underlag för vad som behövs och vilka åtgärder som kan sättas in.

Det ingår i Trafikverkets uppdrag, som de har fått av regeringen, att både stärka sin egen förmåga och i samverkan med andra aktörer se till att underhållet blir bättre.