Herr talman! Man kan fundera på om vi har hamnat på ett tombolaspel här, men det är faktiskt en debatt i Sveriges riksdag. Att göra en fråga om lågkonjunktur till en fråga om tur eller otur tycker jag är ganska långt från ämnet för den här debatten.
Man kan ju välja att se det på ett annat sätt. Det kan vara så att väljarna i svåra tider vill ha en borgerlig regering, som tar ansvar och gör de åtgärder som borde ha varit på plats i goda tider. Det är strukturåtgärder som hade behövts i högkonjunkturen när pengar var nästan gratis och som man hade kunnat göra i goda tider för att förbereda oss för sämre tider. De lyser med sin frånvaro när det gäller bostadsmarknaden, och det gör det inte mindre rätt att fokusera på de åtgärderna nu. Vi hade ju varit bättre rustade om den förra regeringen hade passat på att genomföra åtgärder för att korta ledtider, förenkla och förbättra byggregler och tillgängliggöra byggbar mark.
Det är positivt att Socialdemokraterna nu säger sig vara positiva till stimulansen för omvandling. Det är första gången det läggs fram som förslag. Om Eva Lindh tycker att det är otillräckligt finns det alla möjligheter att lägga fram ett förslag som är högre. Det har Socialdemokraterna inte gjort.
När det kommer till beskrivningen vill jag återkomma till svaret där siffran 2 500 bostäder angavs. Det är genomsnittet för hur många bostäder per år som har tillkommit genom ombyggnad av lokaler till bostäder under de senaste 20 åren. Nu är förhoppningen att stimulansen som möter en del av problemet med omvandlingar, nämligen detaljplanefrågan, gör att det här kommer att öka.
Markus Kallifatides frågade mig om jag kunde säga en siffra mellan tummen och pekfingret under de bästa av omständigheter, men vi är ju i en tid med närmast de värsta av omständigheter med lågkonjunktur och hög inflation. Jag förstår att Markus Kallifatides vill att jag säger en siffra och att den så småningom kanske ska vara fel. Om jag säger en siffra som blir för låg kan han säga att det var för defensivt. Jag har ingen siffra att ge i dag, utan de konsekvenser och den effekt vi ser är att detta kan mildra effekterna och också stimulera ombildning. Det kan vara en väg framåt i svåra ekonomiska tider. Det finns exempel på att ombildning kan göras till lägre kostnad än nyproduktion, och det är också en viktig del av ett hållbart nyttjande av fastighetsbeståndet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det kommer till frågan vad regeringen gör för att stimulera efterfrågan från hushållen - det är en fråga som har varit uppe i den här debatten - vill jag först och främst konstatera att inflationen urholkar hushållens köpkraft och leder till räntehöjningar. Vi ser över kreditrestriktioner och sänker skatten för låg- och medelinkomsttagare. Vi gav ett elprisstöd när det var höga elpriser. Vi sänker skatten och nivån på reduktionsplikten för att få ned priset på drivmedel, och vi förlänger det förstärkta bostadsbidraget för de mest utsatta hushållen. Det är några exempel på vad vi gör för att lindra och dämpa effekterna för hushållen och samtidigt stimulera hushållens efterfrågan på ett mycket ansvarsfullt sätt för att inte samtidigt elda på inflationen.
Regeringen tar alltså ansvar i en för Sverige svår tid. Men man ska inte låtsas som att det här handlar om tur och otur. Att påverka det med någon form av trolleritrick låter sig inte göras. Däremot handlar det om att hantera en situation som är mycket allvarlig, och det gör regeringen.