STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ledarhundar

Herr talman! Jag instämmer till fullo i att det viktigaste är att vi har en fortsatt verksamhet med god kvalitet. Det är det absolut mest väsentliga att den som har behov av en ledarhund ska få behovet bedömt och tillgodosett.

Det hade varit önskvärt med en proposition som också på något vis hade utvidgat möjligheterna, till exempel genom att sänka eller ta bort 18årsgränsen och bredda detta så att även den som är dövblind får möjlighet att ansöka om ledarhund.

Men det är inte detta det handlar om. Debatten handlar inte om att bredda, utöka eller förbättra kvaliteten. Den handlar om att i bästa fall inte försämra kvaliteten. Vi har hört flera gånger i debatten, och senast nu av ledamoten här, att det är viktigt att verksamhetsöverflyttningen inte innebär att det blir en försämring för den som är synskadad. Det är väl alldeles självklart att det är viktigt att det inte blir en försämring! Men om det över huvud taget finns en risk för en försämring jämfört med i dag - varför ska vi då genomföra förändringen?

Återigen: Om det hade funnits en väldigt stor kritik mot den i dag befintliga verksamheten skulle jag ha förstått debatten. Men det finns inte någon sådan, och därför är det väldigt svårt att förstå motivet till att man till varje pris ska flytta över ledarhundsverksamheten från en ideell organisation som sköter den bra till en statlig förvaltningsmyndighet.

För mig handlar det här i grunden om synen på civilsamhället kontra staten. Jag kan som centerpartist bara konstatera att jag har en stark tilltro till civilsamhället men att denna starka tilltro inte finns i alla andra delar av den här kammaren.