Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Tyvärr kan jag ana att finansministern inte är så insatt i vare sig travsporten eller hästbranschens villkor, men i svaret finns det en mening som ringar in problematiken ganska bra: "I ställningstagandet anser Skatteverket att det inte är fråga om ekonomisk verksamhet om verksamheten endast består i att ställa upp i tävlingar mot en låg startpeng av det slag som finns inom trav- och galoppsporten i Sverige."

Fru talman! Under ett år körs cirka 8 000 travlopp i Sverige. Förstapriset kan variera från 10 000 kronor upp till 4 miljoner kronor i de största årgångsloppen, 5 miljoner i Elitloppet och, nästa år, 6 miljoner i Åby World Grand Prix, som avgörs på Åbytravet i Mölndal.

Totalt delas nästan 1 miljard kronor ut i prispengar under ett år inom svensk travsport. Det finns givetvis flera anledningar till att ställa upp i travtävlingar, till exempel spänningen och den stora prestige det är att vinna de allra största loppen. Men det finns garanterat inte en hästägare som ägnar sig åt att tävla med travhästar för den så kallade startpengen på 500 kronor, vilket man kan tro när man läser finansministerns svar. Det är inte heller Skatteverkets uppfattning att dessa 500 kronor skulle vara skäl för tävlande med travhästar.

Grundproblematiken här är snarare en EU-dom om att idrottsutövare som har prispengar som enda inkomst inte kan anses bedriva ekonomisk verksamhet. Den så kallade startpengen infördes inom travsporten för att komma runt detta genom att man ger en inkomst som inte är prestationsbaserad. Men det har alltså inte ändrat Skatteverkets tolkning.

Fru talman! Jag vill fråga ministern om hon nu, med vetskap om vilka stora summor som delas ut i prispengar varje år inom travsporten i Sverige, har förståelse för att det blir väldigt svårt för hästägare att förstå logiken i att det inte skulle vara en ekonomisk verksamhet som de ägnar sig åt.