Fru talman! Jag tror inte att vi ska överdriva risken att EU:s institutioner förvärrar situationen. Man ska inte heller ha någon överdriven förväntan på att EU är en global ledare i detta sammanhang.

Som jag sa: Det finns betydelsefulla delar där EU är överens. Det är inga små saker. Hamas är en terroristorganisation. Israel har rätt att försvara sig. Försvar ska ske inom folkrätten. Det handlar om humanitärt tillträde, om tvåstatslösning och om att släppa gisslan.

Alla dessa saker är viktiga. Man ska inte underskatta dem. Men som jag sa: Det förändrar inte det faktum att det finns väldigt många olika nationella och historiskt förankrade lojaliteter och hänsyn att ta i denna situation. Därför tycker jag inte att vi ska överdriva när det gäller EU.

Det är väl ganska många som har skrivit om detta. I och med EU:s imponerande hållning under Rysslands pågående krig mot Ukraina har EU blivit en viktig aktör, mycket samlad och enad. Här är inte enigheten lika stor. Det är bara att konstatera, men jag tycker inte att det ska förringa det faktum att vi är eniga om ett antal saker. Vi står där vi står, skulle jag säga.

Sverige har inte på något allvarligt eller omfattande sätt eget inflytande över situationen i Mellanöstern. Sverige har gjort det vi har gjort med de rådsslutsatser som nu finns och som i praktiken har funnits sedan 2009, under det förra svenska ordförandeskapet. Men vi ska inte överdriva vårt inflytande över andra europeiska länders hållning i frågor om Mellanöstern.

Det är verkligen både och. Vi får nog leva med att det är på det sättet.